The bond market | The Economist

 

AMERICA can now borrow from the bond markets at a cheaper rate than at any time in the history of the republic. Germany has raised two-year money for a fraction of a percentage point. Even Britain, a weaker economy than either of those two, is enjoying yields on its ten-year bonds that are at an all-time low. The bond market: To strive, to seek, to find, and not to yield | The Economist.

 

 

————————————————————————————————————————————————————————————

Är det ändå inte märkliga tider på många sätt, idag sänkte

–  Kina styrräntan med 0,31 procentenheter till 6,0 procent och

– ECB med 0,25 procentenheter till 0,75 procent.

– BOE ligger kvar på 0,5% men utvidgade programmet för köp av statsobligationer med ytterligare 50 miljarder pund till sammanlagt 375 miljarder .

– I Sverige då?

– I går kom Riksbanken och Regeringen med diametralt motsatta tillväxtprognoser för år 2013. Regeringen tippar + 3 procent och Riksbanken + 1,7 procent (vilket bör ligga betydligt närmare sanningen).

– Aha, Riksbanken har tagit intryck av och kanske till och med sväljer den finska stoltheten och röstar med den ”svenskamerikanske” storheten och direktionens främsta hjärna, eller?

– För samtidigt, vilket The Economist” betonar i artikeln ovan, så:

– ”There have been crises before, but not even the Great Depression pushed bond yields down this far or this widely. The records being set in the markets are due to a combination of peculiar circumstances, cyclical swings and historical shifts. Together they have produced a bond market which is behaving in a way never seen before.”

– Och den amerikanska 10 års räntan har ALDRIG varit så låg sen data finns tillbaka till 1791, och även den brittiska 2 års räntan är på rekordlåg nivå till dess.

– Sverige då, sitt still i båten – gör ingenting- det är det bästa! Har vi höga statsskulder eller rekordlåga räntor? Nej! Men ändå varken investerar eller sänker vi räntan.

– Det är uppenbarligen omöjligt att hitta någon logisk förklaring, istället är det, som så ofta annars, psykologiska förklaringar som troligen ger en mer adekvat beskrivning. I räntefallet är det nog tyvärr så att en kunnig och intelligent chef begränsas av sin återhållsamma läggning i kombination med människans begränsningar att erkänna att man har haft fel.

– När det gäller finanspolitiken är det nog så att en också mycket intelligent person brister i helhetssynen och fastnar i ekonometrin, och missar investeringsbehov, etc.

– Vad gäller det privatekonomiska läget kan konstateras att investera i räntor och obligationer lär bli en av de mest komplicerade övningarna att göra på finansmarknaden framöver, ett hjälpmedel för att förstå obligationer är att besöka siten: http://www.investinginbondseurope.org/

– och kolla gärna in Zero här på sidan.

– men glöm allt snack om obligationers strålande framtid: ”Martin Barnes of BCA Research calculates that, since September 1981, the real returns for holders of 30-year Treasury bonds have been an annualised 8.8%. That makes the past few decades one of the two great bond bull markets in history; the other was between mid-1920 and the end of 1940, when annualised returns were 9.2%. In both cases, equities rallied as well, for a time. The 1920s and 1990s are better known as equity bull markets than for their bond returns. But equities eventually faltered (in 1929 and 2000), whereas bond yields drove remorselessly lower.”

 

 

 

Lämna ett svar