Okt 212012
 

Vi vill förledas att tro att det bästa är på väg att hända. Om inte annat så blundar vi för att slippa se katastrofen närma sig – fram till det att den står för dörren avslöjar vi inte falskspelet. Vi låtsas att gyllene tider är på väg – en comeback för Europa. Men George Soros låtsas inte. Det gör inte heller två udda ekonomer i ett samtal om hur Euron är på väg att splittra Europa enligt deras nyutkomna böcker. 

 

 

 

 

Av Micael Kallin

KOMMENTAR till politikers och författares syn på livet Det är inte bara finansmannen George Soros som är mycket oroad över Europas utveckling. Det gäller även två svenska namnkunniga ekonomer. En nyliberal. En vänsterekonom. En sak gemensamt; Deras fruktan för effekterna av ”Världshistoriens största ekonomiskpolitiska misstag”, som Stefan de Vylder målande beskriver utvecklingen.

Det är nu inte dags att ännu en gång sjunga eurons hela klagovisa, men det går inte att fundera över de i tiden närliggande kommentarerna till världsekonomin och euron. Dels har vi de positiva kommentarerna som förkunnar att det här kommer att gå vägen som vi hört efter IMF och Världsbanksmötet i Tokyo, dels motsvarande kommentarer från Europas ledare i slutet av veckan – i ytterligare ett krismöte, var och när orkar nog de flesta inte längre hålla reda på.

Att först höra kommentarerna som andades lättnad efter Tokyo-mötet – ”vändningen har kommit i USA, det blir inte så farligt i Kina, utan snarare en mjuklandning rent av” och sedan eu-ledarna som rentav andas optimism för i ”Europa går det nog trots allt bra, till sist” – står i bjärt kontrast till George Soros fruktan och även till de två författarna idehistorikern Johan Norberg och nationalekonomen Stefan de Vylder, båda med nyutkomna böcker om euron och Europas kris.
”Dårars försvarstal” till ”Världshistoriens största ekonomiskpolitiska misslyckande”På den ena sidan finns det alltså dem som säger att ”lugn medborgare, det här går bra ska du se, oroa dig inte”. Det är som av en händelse politiker och de politiska tjänstemännen med deras kommentarer till statistiska tecken på en vändning, eller märkliga försvarstal av än den ena, än den andra politiska åtgärden. De är självfallet vare sig okunniga eller dumma på något sätt, men det de säger är likväl ofta obegripligt utifrån kända fakta.
I helgens PN-krönika handlade det om ett märkligt utspel av Finanspolitiska rådets chef, ekonomiprofessor Lars Jonung, och dennes både orealistiska och oseriösa tankar om att – i strid mot omvärldens penningpolitik – hux flux halvera Sveriges inflationsmål till 1 procent. Tvärtemot den diskussion som förs om att snarare höja inflationsmålet i Sverige och andra länder i omvärlden. http://www.publicnews.se/2012/10/19/jonungs-attack-pa-calmfors-och-svensson-ett-nytt-fenomen/

Nu handlar det om en socialdemokratisk kollega till honom. Båda tjenis med finansministern. För i helgen var det även surrealistiskt att i SvD läsa den förre socialdemokratiske statssekreteraren Jens Henriksson, då denne förkunnade angående den europeiska skuldkrisen, att: ”Visst kommer det att bli skakigt. Räkna med några sättningar innan det blir bättre”.

Säg mig, är det inte sådana uttalanden som kallas för ‘understatemet’? Och kan det vara så att makt, omedvetet eller medvetet, korrumperar? Så att de som är nära maktens gryta säger det som de förväntas att säga? Så kan det väl ändå inte vara?

Maktens uttalande om Europa står hursomhelst långt ifrån den fundamentala oro som tre helt olika herrar gav uttryck för i helgen. George Soros skrev vi om häromdagen. http://www.publicnews.se/2012/10/20/soros-ser-katastrofen-komma-narmare/
Johan Norberg och Stefan de Vylders oro kan ni lyssna till i samtalet i lördagens ekonomieko, som både ger en historisk exposé och en närmast fansansfull blick framåt i kristallkulan. Där syns inte bara en upplösning av euron utan även starka motsättningar i Europa.
En intressant detalj i sammanhanget är att när resonemangen gick på motsvarande vis på försommaren, i samma program med samma programledare, då raljerade programledaren över domedagsprofetior av bland annat George Soros – i lördags lyssnades det däremot andäktigt på profetiorna – i något som påminde om orons tystnad.
Lyssna själv: