VÅRA FONDER I MODELLPORTFÖLJEN ZERO

 

Fonder i modellfonden PUBLIC BANKING ZERO  MAJ 2012

– Fondfördelningen utgår från allokeringsmodellen

 

 

 

 

Enligt allokeringsmodellen har vi:

10 % NORDISKA AKTIER, bestående av

– 5% Didner & Gerge småbolag – en fond med extremt hög risk med en standardavvikelse på cirka 26%, men det är en fond i ett seriöst och stabilt bolag vars andra Sverigefond, Didner & Gerge Sverige, har ett av de bästa historiska resultaten av alla Sverige- och aktiefonder som säljs på den svenska marknaden. Vi tror dock att den nyare småbolagsfonden kan prestera ändå bättre, givet att den får behålla sina lovande förvaltare – då kan det visa sig bli en av de bästa och kanske den allra bästa Sverigefonden på 5-10 års sikt. För den som inte är riskavert och har ett mycket långt perspektiv, kan det finnas skäl att lägga ännu mer än 5% i fonden.

– 5% Nordiska aktier, eller mer, ingår också i den svenska globalfonden Lancelots Camelot, med ungefär en tredjedel i svenska aktier. En mycket välskött fond med en enastående historik, både vad gäller den absoluta och riskjusterade avkastningen. Minimiinvesteringen är tyvärr SEK 500.000 och dessutom ogillar vi att fonden arbetar med derivat för att den ska kunna gå antigen lång eller kort, det vill säga över eller undervikta aktieandelen – spekulation alltså – dock med det goda syftet att bevara förmögenheten vid större marknadsnedgångar – och det är ju bra så länge förvaltarna har rätt.

30 % GLOBALA AKTIER, bestående av

– 12 % ungefär av Camelot kan räknas till kategorin globala aktier, vilket i det här fallet gäller europeiska och nordamerikanska aktier. Fondens bias mot Sverige, Europa och Nordamerika gör att den kompletterar de andra aktiefonderna bra, dessutom sänker den risken i aktieandelen, som innehåller potentiellt hög risk.

– 7 % av globala aktier är placerade i DNB Technology. Fonden sköts av ett erfaret team med mycket god historik i den nordiska teknologi-systerfonden, men som i den här fonden alltså placerar globalt, även om USA av naturliga skäl väger tungt. Trots att det är klokt att akta sig för branschfonder kan specialistens globala investeringsuniversum inom en tillräckligt bred kategori ge god avkastning över tiden och överprestera mot mer generella globalfonder.

– 7 % av globala aktier är placerade i ytterligare en branschfond, Health Invest, men med tanke på att fondens beta är negativt (-0,22) vs MSCI World Health Care Index, samtidigt som fonden har positivt beta (0,54) vs Russell’s 2000 Health Care Index är frågan om fonden överhuvudtaget ska betraktas som en läkemedelsfond i traditionell mening, dess avkastning samvarierar mer med amerikanska (läkemedels) småbolagsaktier. Fonden sköts av ett litet men seriöst bolag, med en meriterad förvaltare med mycket goda historiska resultat. Normalt är läkemedelsaktier relativt sett en lågriskinvestering, men den här fonden investerar alltså främst i amerikanske (samt europeiska och asiatiska) småbolagsaktier och får därför antas ha en hög potentiellt risk – fonden ”hedgar” bort valutarisken, vilket gör att dess utveckling kan avvika kraftigt från utvecklingen i andra läkemedelsfonder. Investeringen i den här fonden görs alltså främst för att få en global specialiserad småbolagsinvestering.

15 % TILLVÄXTMARKNADSAKTIER

– 15 % är tillväxtmarknadsandelen i modellen och den utgör i sin helhet av Aberdeens/Danske invests småbolagsfond. Även om den har något högre risk än motsvarande storbolagsfond är skillnaden förvånansvärt liten. Småbolagsfonden utklassar dock storbolagsfonden på 3 års sikt och har till och med gått bättre på 5 års sikt, som inkluderar det tunga året 2008. Fonden har flera fördelar jämfört med motsvarande fonder, dels är avgiften relativt låg för att vara denna typ av specialistfond, dels har Danske en ovanligt liten total fondförmögenhet, vilket är extra intressant när det gäller investeringar i småbolag eftersom det gör fonden mer flexibel. Att lägga 15% i en tillväxtmarkandsfond inriktad på småbolag anses nog av många konventionella rådgivare som väldigt riskfyllt. Men fonden har ett betavärde på endast 0,9 (MSCI EM) och en standardavvikelse lägre än genomsnittet för Sverigefonder. Vi tror på att ta ett okonventionellt stort bet!

10 % REALA TILLGÅNGAR – RÅVAROR

– Med reala tillgångar avses ofta fastigheter och råvarutillgångar. Som småsparare är det svårt att göra renodlade fastighetsinvesteringar, bortsett från det egna boendet, dessa investeringar sker istället oftast genom noterade fastighetsbolag, som dock har en mycket stor och över tiden tilltagande korrelation med övriga aktiemarknaden. Därför inriktas våra reala investeringar uteslutande på råvaror.

10% i råvaror kan alltid disktueras – om det istället ska vara till exempel 5 eller 20%. Ett ännu större problem är dock att det inte finns någon aktivt förvaltad råvarufond på marknaden. Vi är inte imponerade av Handelsbankens indexfond, jämförs den med utvecklingen för till exempel Ålandsbankens aktivt förvaltade råvarufond, så framgår tydligt nackdelen med att inte ha tillgång till aktiv förvaltning. Vi avser att byta till Ålandsbankens fond så snart den släpps på den svenska marknaden – tills vidare uthärdar vi med indexfondens undermåliga prestationer, i hop om att den ger viss diversifieringseffekt och skydd mot inflation – men till ett högt pris i utebliven alternativ avkastning.

25 % ALTERNATIVA TILLGÅNGAR  – HEDGEFONDER

– Tillgångsslaget/tillgångsslagen alternativa investeringar definieras ofta olika, men framförallt brukar så kallade hedgefonder och private equity, alltså onoterade bolag, räknas hit. Som småsparare når man främst private equity via noterade investmentbolag, som till exempel Ratos. ”Noterad private equity” är dock inte en genuin tillgångsklass och hör därför inte hemma i en väldifersifierad portfölj, deras aktier bidrar främst med ökad volatilitet. (Det finns dock en intressant Sverigefond, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, som investerar i svenska investmentbolag till den relativt låga förvaltningsavgiften 0,2 procent, men fonden hör snarast hemma inom tillgångsslaget Aktier Norden. Fonden har haft en rivstart sen introduktionen i november 2011 och kan vara ett intressant alternativ inom sin kategori.)

I brist på andra tillgängliga alternativa investeringar än hedgefonder, utgör dessa således hela andelen alternativa tillgångar – 25% av den totala portföljen. Bland hedgefonder är det svårt att hitta ett bättre alternativ än Brummer & Partners fonder i allmänhet och deras fond Nektar i synnerhet. Det känns frestande att välja Nektar som enda investering inom tillgångsslaget, men för att minska förvaltarrisken lägger vi också 1/3 (8  procent av den totala portföljen) i Brummers belånande Multistrategifond 2xL, där även Nektar ingår, och 2/3 som direktinvestering i Nektar (motsvarande 17 procent av den totala portföljen) .

Det innebär att inom tillgångsslaget lägger vi sammanlagt drygt 70 procent i Nektar – det kan betraktas som en strategisk övervikt om man jämför med Nektars andel i MS 2xL, som där är på drygt 10 procent. Utgick man endast från historiska data är vår fördelning kanske ologisk, då borde troligen allt satsas på Nektar – men vi investerar i framtiden, och om den vet vi inget, och försöker alltså på det här sättet att minska förvaltarrisken något.

10 % RÄNTOR

– 10% placeras i räntefonder, vilket är den allra största utmaningen. Givet att räntefonder används till att minska risken i en portfölj, snarare än att öka avkastningen, är det svårt att hitta någon fond som i dagens ränteläge platsar.

Vi väljer dock Templeton global total return fund $ – med amerikanska dollar både som bas- och noteringsvaluta. Fonden är dock knappast att betrakta som en renodlad räntefond, utan snarare ett mellanting mellan en ränte- och hedgefond, och den har dessutom haft extremt höga 8o procent i korrelation till aktiemarknaden.

Ett sätt att här komma undan problematiken med en räntefond som har hög korrelation till aktiemarknaden och således inte har tillräcklig diversifieringseffekt, är att placera i en fond med dollar som BAS-valuta – för givet att dollarn stärks vid marknadsoro kan fonden då fungerar som en motvikt vid ett marknadsras. Under marknadsraset år 2008 steg fonden i svenska kronor räknat med 19 procent samtidigt som till exempel Nektar – till stor besvikelse – backade med 6 drygt procent. Brummers 2xL startade först i september år 2008, men den obelånade motsvarigheten Brummers Multi Strategifond hade 7,7 procents avkastning år 2008, vilket antyder att 2xL skulle ha levererat en tvåsiffrigt positiv avkastning, dock lägre än Templeton global total return fund $ – i svenska kronor räknat.

Templeton global total return fund $ var dessutom en av de fonder med allra bäst avkastning, tillsammans med Nektar, under femårsperioden 2007 – 2011, bland Morningstars cirka 3.000 fonder öppna för svenska privatpersoner – det underlättar valet!

Observera att varken ALLOKERINGSMODELLEN eller PUBLIC BANKING ZERO  är rekommendationer till investeringar, utan kan ses som exempel på en möjlig långsiktig allokering med möjliga fondval! Hur just en enskild person ska investera bestäms av flera faktorer som till exempel spartid, riskvilja och kunskap – investera aldrig i produkter som du inte förstår! Kom ihåg att alla investeringar kan både öka och minska i värde, och i värsta fall kan hela investeringen förloras!

 Posted by at 20:29