Mar 032013
 
Våndas inte över ditt sparande, det är relativt enkelt att höja avkastningen både på pensionssparandet och det privata sparandet. En som engagerar sig i det och gör jobbet enklare för dig är Spiltan fonders vd Per H Börjesson. Han har lanserat en genial aktiefond som går som en raket och är nästan gratis – på sikt kan den hota bankernas fondbolag.

Micael150ny

ANALYS Micael Kallin

Bankernas försäljare, som kallar sig för rådgivare, krånglar ofta till det där med sparande genom att försöka sälja komplicerade och dyra produkter, som till exempel dyra aktiefonder med låg avkastning. Men för ett drygt år sedan tillkom ett riktigt bra lågprisalternativ på marknaden; en aktiefond bestående av Investmentbolag. Fonden har utsikt att över tiden utklassa allt annat på sparmarknaden, både vad gäller aktier, obligationer, hedgefonder och råvaruinvesteringar. Vi ska förklara varför fonden Investmentbolag är en genial idé för ett långsiktigt sparande.

Först är det dock viktigt att göra klart att sparande och investeringar handlar om två saker: sparhorisonten och riskviljan. Investeringar på kortare tid än ett par år bör huvudsakligen bestå av säkra ränteplaceringar, som penningmarknadsfonder eller sparande på bankkonto. Sparande på längre sikt bör bestå av en allt större andel aktier, om sparhorisonten är mer än 20 år, som för pensionssparande, bör hela placeringen göras i aktier. Det första steget i sparbeslutet är alltså helt individuellt med två frågor att besvara: på hur lång tid görs sparande och vilken risk kan accepteras. Observera att risk inte betyder att till exempel aktier går upp i rök, utan hur värdet på aktier svänger upp och ned  – mer än för räntesparande – ett företag kan så klart gå i konkurs och då blir aktien värdelös, men det är inte vad som främst avses med risk i det här sammanhanget. Det finns ett tydligt samband mellan ”risk” och avkastning; ju högre risk desto högre avkastning, åtminstone stämmer det på lång sikt.

Det finns framförallt två skäl till att sparandet i aktier är lägre än vad det borde vara på lång sikt. Dels är många oroliga för svängningarna på börsen, alltså det som kallas för risk, dels tycker många att det är svårt och krångligt att spara i aktier och att veta vilka aktier eller fonder som gäller. Men nu har det alltså kommit ett enkelt och smart alternativ. För den som kan acceptera svängningar i sitt sparande och inte får panik och säljer när det går ned, finns det anledning att studera den första fonden i Sverige bestående av investmentbolag. Wallenbergs Investor är ett exempel på ett investmentbolag, det består dels av flera större välkända svenska företag som till exempel Atlas Copco, SEB och Ericsson, dels av flera onoterade företag som alltså inte handlas på börsen.

Ett investmentbolag påminner alltså om en svensk aktiefond genom att den består av olika aktier, men oftast har en aktiefond flera innehav och därmed lägre risk. Det är aktiefondens fördel, dess värde svänger normalt sett mindre än för ett investmentbolag. Men det är också den enda fördelen. En aktiefond tar ut en avgift på i genomsnitt cirka en och en halv procent, vilket kan jämföras med investmentbolagens kostnad för förvaltning som ligger på cirka 0,2-0,3 procent. En aktiefond har alltså cirka fem till sju gånger dyrare förvaltningskostnad än ett investmentbolag. Aktiefondernas höga kostnader gör också att de flesta inte klarar av att leverera en högre avkastning än marknadens index – de tar alltså betalt för något som spararen inte får. Därför har det i de flesta fall varit bäst att spara i billigare indexfonder. Tills nu.

Investmentbolag har som grupp betraktat lyckats med det som fonder inte klarat av – att ge en högre avkastning än marknadens index. Det beror dels på en ofta mycket professionell ledning som känner sina innehav väl och dessutom är dessa ofta belånande med cirka 20 procent, det ger en viss hävstång till investeringarna, men ökar också risken, svängningarna. Dessutom säljs normalt sett investmentbolagskaktier med en så kallad substansvärderabatt. Det betyder att investmentbolagets aktie är billigare än det sammanräknade värdet av de företag som investmentbolaget har sina investeringar i. Rabatten ligger historiskt på cirka 20 procent, men varierar mycket över tiden (ofta med konjunkturen) och mellan bolagen. Många ser substansvärderabatten som något negativt, när det egentligen är positivt. En sparare betalar endast 80 kronor för något som är värt 100 kronor, då rabatten är 20 procent.

En betydande del av en akties avkastning kommer från företagets årliga utdelning till aktieägarna, och trots att spararen endast betalat 80 kronor för ett innehav som är värt 100 kronor, så får spararen en utdelning (på i snitt några procent) baserat på hela innehavet. Spararen får alltså mer i utdelning än om denne hade köpte alla de underliggande aktierna själv.

Vi har hittills identifierat fyra fördelar mellan att investera i aktier via ett investmentbolag jämfört med en traditionell fond:

– Investmentbolaget har mycket långsiktiga och kunniga ägare, ofta med stora eller mycket stora poster i företagen de investerar i, varav en del är helägda bolag.

– Investmentbolag har ofta ett antal onoterade innehav, över tiden brukar de ge högre avkastning än noterade aktier;

– Investmentbolagets förvaltningskostnad är i genomsnitt cirka 5-7 gånger lägre än en vanlig aktiefond

– Investmentbolaget använder viss belåning som hävstång, och slutligen en annan mycket viktig skillnad;

– Investmentbolag är en så kallad ”closed end fund” tillskillnad mot en aktiefond som är en ”open end fund”. Det betyder att investmentbolaget ger ut ett givet antal aktier för sparare att investera i, oavsett hur många som visar sitt intresse, efterfrågan påverkar priset på aktien. I en fond kan däremot vem som helst, när som helst, komma och gå som investerare, förvaltaren får köpa eller sälja innehav för att anpassa det efter antalet kunder och det påverkar fondens avkastningen betydligt.

Om man jämför avkastningen i Storbritannien mellan aktiefonder som är utformade på de två olika sätten, så kan det skilja upp till ett par procentenheter i årlig avkastning för samma innehav. En vanlig fond får ju normalt fler investerare när aktierna gått upp och är dyra och många lämnar fonden vid nedgång. En fondförvaltare tvingas alltså att köpa dyrt och sälja billigt, så är det inte i stängda fonder som investmentbolag.

De här fem fördelarna för investmentbolag har gjort att de gått bättre än aktiefonder som grupp. Investmentbolag är väldigt heterogena så det finns alltid något bolag som självfallet går sämre än många aktiefonder, även under en tioårsperiod, men sätter man ihop en korg på minst tre-fem stora investmentbolag är sannolikheten mycket stor att den ger bättre avkastning än aktiefonder på samma marknad.

I en kandidatuppsats vid Södertörns högskola studerades totalavkastningen för fyra investmentbolag jämfört med 17 svenska aktiefonder för åren 1999-2008. Skillnaden i genomsnittlig årsavkastning var förvånansvärt stor, gruppen investmentbolag hade 8,1 procent i genomsnittlig årsavkastning utdelningar jämfört med i genomsnitt 2,9 procent för gruppen med aktiefonder. Dessutom är det intressant att investmentbolagen avkastade hela 8,1 procent per år under den besvärliga tidsperioden, med katastrofåren 2001-2002 respektive 2008.

I en annan uppsats vid samma högskola studerades en annan sammansättning av fyra investmentbolag som jämfördes med 20 aktiefonder för åren 2003-2008. Även då blev skillnaden påfallande. Gruppen investmentbolag hade en årlig avkastning inklusive utdelningar på hela 12,76 procent, jämfört med 4,37 procent för aktiefonderna.

Om de här siffrorna står sig över tiden är det en sensationellt stor skillnad i avkastning. Det påpekas dock även i den andra studien att gruppen investmentbolag är väldigt heterogen och de har betydligt högre risk, svängningar, än vad aktiefonderna har, vilka kanske har ett femtiotal aktieinnehav jämfört med ett 10 tal för ett investmentbolag. Men även när avkastningen justeras för risk, så visar den så kallade sharpe-kvoten att investmentbolagen ger betydligt högre riskjusterad avkastning för den undersökta perioden.

I en tredje uppsats från Umeå universitet, jämförs globala fonder med inriktning på oljerelaterade aktier jämfört med investmentbolag i olika länder med samma inriktning. Där är slutsatserna samma, gruppen investmentbolag genererar högre avkastning både i absoluta tal och riskjusterat.

borjessonwebb_0

För den som har velat spara i investmentbolag har det fått ske via börsen eller via Aktiespararnas Aktieinvest, som har en korg av fem investmentbolag, men nu har det alltså tillkommit en fond, Spiltans Investmentbolagsfond. Och hittills är resultatet enastående. Av 88 Sverigefonder i analysföretaget Morningstars databas har Spiltan haft allra högst avkastning den senaste 12 månadersperioden, 20,3 procent jämfört med 10,84 procent för hela gruppen svenska aktiefonder. Och även om alla svenska småbolagsfonder räknas med, så hamnar Spiltan på en andra plats av då totalt 135 Sverigefonder, en nystartad småbolagsfond hamnar snäppet före.

Spiltans fond har med minst 10 investmentbolagsaktier i fonden, viktade efter de underliggande aktiernas andel av Stockholmsbörsens index. Risken blir alltså lägre för Spiltan än i undersökningarna ovan, men fortfarande något högre än för en traditionell Sverigefond.

Spiltan tar endast 0,2 procent i årlig förvaltningsavgift, ovan på investmentbolagens avgift, totalt blir det alltså cirka 0,4-0,5 procents avgift att investera via Spiltan, vilket är en tredjedel av kostnaden för aktiefonder. Men det går att sänka avgiften ytterligare genom att köpa egna investmentbolagsaktier och kopiera Spiltan, då är det ju också fritt att välja en mer optimal fördelning genom att inte vikta efter index. För de allra flesta är dock Spiltans Investmentbolagsfond ett utomordentligt alternativ, givet att investeraren tål att det svänger om fonden – upp och ned. Dessutom ska spararen minnas att substansrabatten ofta minskar med uppgångar på börsen och ger då en extra hävstång, vid nedgångar kan det bli tvärt om och då kan Spiltan förlora mer än aktiefonderna som grupp.

Med tanke på att svenska aktier tillhör dem med allra högst avkastning under 1900-talet och under den senaste 25 årsperioden var avkastningen i paritet med den på tillväxtmarknaderna. Drar man av från det cirka 1,5-2 procent i årlig avgift för en tillväxtmarknadsfond jämfört med Spiltans 0,2 procent är det mycket svårt att tro att tillväxtmarknadsaktier eller någon annan fondgrupp som säljs i Sverige kommer att prestera bättre än Spiltan på lång sikt. Det kommer så klart att finnas enstaka fonder med högre avkastning, kanske Didner & Gerges småbolagsfond och någon asiatisk småbolagsfond – men det vet vi inte vilken det blir. De här resonemangen bygger på historiska data och förutsättningar kan förändras, men det är svårt att tro att vare sig aktiefonder eller enskilda investerar får en bättre avkastning än Spiltan på lång sikt. För den som tror på Spiltans investmentbolagsfond men vill sänka risken kan en global tillväxtmarknadsfond med lågriskprofil, som First State, vara intressant (se analyser på Public Banking).

Om Spiltan fortsätter att utklassa andra Sverigefonder, med dubbelt så hög avkastning som genomsnittet, till marknadens lägsta avgift (som för övrigt på sikt borde kunna halveras till 0,1 procent i paritet med Spiltans räntefond) ska det bli intressant att se hur fonden påverkar investeringsströmmarna. Det kan tänkas att fonden får stora inflöden, det kommer då att pressa upp investmentbolagsaktierna, allt annat lika. Och hur ska bankerna klara av att motivera sina kunder att betala tre gånger så mycket för att endast få halva avkastningen, det kan bli svårt.

Det är inte omöjligt att Spiltans vd Per H Börjesson har öppnat Pandoras ask och förstört för bankernas mjölkkor – de så lukrativa aktiefonderna. Vi hoppas det, vi hoppas att spararen får avkastningen istället för banken.

Tyvärr finns inte Spiltans investmentbolagsfond hos PPM, men där finns det andra intressanta alternativ, se kommande artikel om det.