Aug 222012
 

Anders Borg kan inte svara på varför Sverige ska ha ett ränteavdrag, men att minska det finns inte på kartan. Miljöpartiet anser att andra partier inte ser riskerna med avdraget. SvD Näringsliv har efter en rad artiklar om det svenska skuldberget ställt politikerna mot väggen om det omdebatterade ränteavdraget – som många menar eldat på skulderna. Borg: Det finns ingen anledningatt titta på ränteavdraget | SvD.

———————————————————————————————————————————————————————————————

 

 KOMMENTAR Vi håller med om att debatten är absurd; att de som kräver amortering och lånetak för att förhindra att hushållens skulder ökar, samtidigt förnekar att det är ett problem att subventionerna hushållens bostadslån genom ränteavdrag. Syftet med ränteavdragen är ju att göra lånen billigare, konsekvensen av det är att var och en kan låna mer och skuldbördan ökar i takt med bostadspriserna – precis vad som har hänt i Sverige. Att det inte anses som ett problem av dem som oroar sig för hushållens skuldsättning övergår Public News fattningsförmåga.

I dagens Näringsliv, SvD, svarar partiernas representanter yrvaket på frågan om det kan vara ett problem med att göra bolån billigare, samtidigt som de vill stoppa skuldsättning och skenande bostadspriser. Problem, hur då? Ungefär så kan svaren sammanfattas. Svaren är så märkliga att det nästan är svårt att tro att de tillfrågade politikerna har hört frågan eller tänkt efter innan de svarat. Folkpartiets relativt erfarne Gunnar Andrén yrar något om svensk tradition och att en förändring bör göras på mycket lång sikt – trots att partiets egen ekonomiske talesperson, Carl B Hamilton, sedan 2011 har förespråkat att avdragen bör trappas av.

Andra argument till att det inte går att minska eller avskaffa ränteavdragen är att ”många har inrättat sitt liv efter systemet” och ”planerat privatekonomin efter avdragen”. Att detsamma rimligen även gäller dagens avsaknad av amorteringskrav nämns inte. Det är endast Miljöpartiets Per Bolund som säger rakt ut att avdragen driver på skuldsättningen och att det finns en risk med avdragen, men enligt honom ser de andra partierna inte den risken. Bolund konstaterar också att sänkningen av fastighetsskatten och rot-avdragen har drivit på hushållens skuldsättning.

Märkligast av allt är att den minister som är ansvarig för dessa frågor, Anders Borg, som ständigt förespråkar minskad skuldsättning, skatt på kapital istället för arbete, här agerar tvärtom. Finansministerns motstånd till ändrat ränteavdrag är hårdnackat och istället för att svara på frågan gömmer han sig, sin vana trogen, bakom att han ”gjort en noggrann analys” av att det inte behövs. Det är enligt finansministern inte hushållens skuldsättning som sådan som är problemet, utan vilka effekterna kan bli för bankerna av obetalda lån. Detta problem löses bäst med ökade kapitalkrav hos bankerna enligt Borg. Att skuldsättningen kan driva på en prisbubbla med potentiellt stora påföljande samhällsekonomiska problem nämns inte.

På ett område har dock finansministern rätt. Avdragen är en del av ”århundradets skattereform” 1990 och därmed en del av det system som skapades då, där avdragen matchar skatten på kapitalintäkter. Och som miljöpartiets Per Bolund säger bör systemet ses över i sin helhet genom ”breda diskussioner” och att ett avskaffande av ränteavdragen måste göras i ett större sammanhang. Men finansministern driver inte den frågan, kanske har det inte slagit honom att 0 procent i ränteavdrag matchar 0 procent i kapitalskatt. Enligt nationalekonomisk teori leder ett sådan förändring till större samhällsekonomisk effektivitet, men finansministerns analyser kanske inte är så vetenskapliga – för då hade ju inte heller fastighetsskatten avskaffats. Enligt en i stort sett enig ekonomkår vad det avskaffandet helt ovetenskapligt.

Även om SvD här bedriver kampanjjournalistik i ett vällovligt syfte kan vi inte förstå varför de inte sätter in frågan om avdrag i detta större sammanhang, vilket är den politiska förutsättningen för ett avskaffat bidrag. För nog måste väl reportrarna känna till skattereformen och hur systemet fungerar? Vidare förstår vi inte vad tidningen menar med att ”utspelen haglar kring det svenska boränteavdragets vara eller icke vara”. Vad vi känner till har det endast haglat på Public News och Banking i den här frågan, och numer i Näringsliv. Att någon annan skulle ha bedrivit kampanj har vi inte märkt av.