Aug 222012
 

De svenska gymnasieskolorna köper mer än dubbelt så mycket reklam i dag jämfört med för bara tre år sen. Antalet skolor har växt snabbt samtidigt som elevkullarna nu sjunker. Det har lett till huggsexa om eleverna. Elevjakt pumpar upp reklambudgeten | Sverige | SvD.

———————————————————————————————————————————————————————————————

 KOMMENTAR SvD Näringsliv har på senare tid inte endast bedrivit kampanjjournalistik i bostadsfrågan utan även i skolfrågan. Men i frågan om skolan handlar det i ärlighetens namn om ett klassiskt, men allt mer sällsynt, grävjobb. Granskningen är vällovlig, i synnerhet mot bakgrund av att tidningen återigen tvingas genomföra besparingar med inte mindre än 40 personer på redaktionen.

Redan namnet på granskningen – ”skolMARKNADEN” antyder att något har gått helt fel. Skola handlar inte längre om bildning, utan om marknad. Men inte en vanlig marknad med konkurrens på lika villkor, utan snarare handlar det om en ojämlik konkurrens på en pseudomarknad, där företag som kallat sig för skola nu får smaka samma medicin som den kommunala skolan, det vill säga att bedriva skola med ett (okänt) minskat antal elever. Kostnaderna är fortfarande desamma för lokaler, klasslärare och övrig personal, men intäkterna minskar för många skolor på ett i förväg ofta okänt sätt. En ekvation som den kommunala skolan länge fått erfara inte går ihop.

När skolor som i åratal skott sig på ett felkonstuerat system nu kastar in handduken, kan de helt fräckt skyffla över eleverna till värste konkurrenten – den kommunala skolan, som alltid får stå för kostnaderna för att ta emot dem som den privata skolan inte kan sko sig på.

Att skattepengar går till reklam för att locka elever till företagens pajasskolor och att ännu större belopp av våra skattepengar fyller konton i så kallade skatteparadis, istället för att fylla våra ungdomars hjärnor med kunskap, det är en megaskandal och ett historiskt misstag. Och trots att både utbildningsminister Jan Björklund och ordförande för Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, redan insett detta, lär många unga även framöver berövas sin rätt till en värdig uppväxt med en gedigen utbildning för framtiden.

Det är tyvärr ett odiskutabelt faktum, att de elever som drar nitlotten i dagens skollotteri, de går en dyster framtid till mötes, samtidigt som barnen till pålästa föräldrar, som till exempel politiker, läkare eller journalister, har dragit vinstlotten till framtiden. Dessa föräldrar väljer aktivt bort att deras barn beblandar sig med lägre socialgrupper, oftast med överrepresentation av invandrare – en samhällsgrupp de redan tydligt distanserat sig ifrån i val av bostadsort.

Är det verkligen en sådan skola som dessa samhällsgrupper vill ha? Förblindar egoismen så pass att vuxna som annars kallar sig för upplysta liberaler inte kan se det orättfärdiga och imbecilla i att medvetet skapa ett segregerande skolsystem? Ett skolsystem som för liberaler i andra västliga demokratier är otänkbart. Ett system som inte utnyttjar hela sin potential, hela kunskapsreserven. Har medelklassen verkligen rätt att undergräva samhällsutvecklingen och att sko sig på andra socialgrupper?

På grund av en djup okunskap om marknad och liberalism, finns det alltför många politiker som tror att dagens skola  har något att göra med liberalism, när det istället handlar om idiotism. Skulle gårdagens liberaler, som slogs för en jämlik skola och allas rätt till samma start i livet, se dagens moras med företagsdrivna flumskolor då skulle de kämpa för ett förstatligande och avskaffande av skolpengen. Sverige behöver politiker som vågar ta ställning och kämpa i motvind, som Bertil Ohlin eller Olof Palme, som för övrigt själv var utbildningsminister. Det är mycket svårt att tro att Ohlin skulle kalla dagens skolpolitik för liberal och att den för Palme skulle vara otänkbar är nog ingen avancerad gissning.

Dagens segregationsskola står nu alla partier bakom med undantag för Vänsterpartiet, som också motsätter sig vansinnet med uttag av skattepengar från skolbudgeterna. Det är ett unikum att Vänsterpartiet har hamnat rätt i en politisk fråga, men det bra att åtminstone ett parti gjort det och kan hålla liv i frågan. Socialdemokraterna däremot, ser sig tvungna att köpa de konstruerade argumenten för att inte tappa fler medelklassröster och  står nu bakom den ojämnlika skolan, samtidigt säger de nej till sådant som skulle kunna öka bildningsnivån; som ökat fokus på kunskap genom satsning på läraryrket, elitutbildning och tidiga betyg. Men förhoppningsvis vaknar Socialdemokraterna och andra partier förr eller senare till liv och tillsammans avskaffar dagens flumskola.

Som av en händelse tar nu utbildningsministern, efter många år av självrannsakan, åtminstone tag i en del av frågan genom en utredningen av konsekvenserna av kommunaliseringen av skolan. Utredningen är förhoppningsvis en början på ett uppvaknande, men det brådskar med mer. Vi väntar på att utbildningsministern ska komma ut, och våga säga att han har insett konsekvenserna av tidigare politiska misstag och att det nu är hög tid att rätta till dessa!

Självfallet har friskolor rätt att fortsätta bedriva verksamhet i en marknadsdemokrati, men inte med en skattefinansierad skolpeng! Ja till friskolor, nej till skolpeng!

Public News anser att utbildningen är den allra viktigaste delen av ett samhälles infrastruktur och måste sålunda hårdbevakas. Vi är därför glada att vi kan hälsa Olof Lundborg välkommen som fristående kommentator på Public News. Olof är statsvetare och arbetar sedan många år som opolitisk tjänsteman med utbildningspolitiska frågor. Olof skriver främst om ämnen som är politiskt aktuella, eller som åtminstone borde vara det, det gäller inte minst  frågor som berör skolans roll i ett samhällsperspektiv.



                
 Posted by at 15:03