Feb 242017
 

 Sedan sjukersättningen infördes år 2003 har ersättningen minskat med en femtedel i värde, jämfört med genomsnittslönen på arbetsmarknaden. De med en inkomstbaserad hel sjukersättning fick i december 2016 i genomsnitt 12.700 kronor i månaden före skatt. Det motsvarar knappt 39 procent av genomsnittslönen på arbetsmarknaden, trots att lagen säger att ersättningen ska ge 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst. Den främsta orsaken till att de med sjukersättning får för lite i ersättning är att ersättningen inte följer löneutvecklingen. Dessutom innebär ”jobbskatteavdragen” att gapet ökar ytterligare; de med sjukersättning betalar cirka 50-70 procent mer i skatt än arbetstagare på samma inkomstnivåer.

Regeringen valde att inte räkna upp sjukersättningen med lönerna

Drygt 300.000 personer får sjukersättning, antingen som inkomstrelaterad ersättning eller i form av garantiersättning för den som har haft låga eller inga inkomster åren innan sjukersättningen beviljades. Hel garantiersättning motsvarar 2,4 prisbasbelopp och kan ges till dem som har full försäkringstid i Sverige, vilket är 40 år. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst (med ett tak på 18.116 kronor i månaden) men ersätter betydligt mindre.

Beslutet om att införa sjukersättning fattades år 2001. I regeringens proposition (2000:01/96, s155) betonades då att frågan om hur sjukersättningen skulle räknas upp, alltså indexeras, var så viktig att den skulle utredas separat, regeringen skulle därför återkomma med förslag. Regeringen återkom dock aldrig, istället permanentades en tillfällig lösning om att räkna upp sjukersättningen med inflationen, genom prisbasbeloppet, istället för att följa arbetsmarknadens löneutveckling genom ett inkomstindex.

Att använda prisbasbeloppet som index ansågs dock i förarbetena till lagen om aktivitets- och sjukersättning som orättfärdigt av både regeringen och flertalet remissinstanser, eftersom de med sjukersättning då inte skulle få del av samhällets levnadsstandardökning. Det konstaterades att med tiden skulle de med sjukersättning bli relativt sett fattigare jämfört med löntagare och det är exakt vad som har hänt.

De sjuka får inte ta del av samhällets standardökning

Under perioden 2003 till 2016 räknades prisbasbeloppet upp med 15 procent, samtidigt var löneutvecklingen cirka 44 procent. Den som beviljades hel sjukersättning år 2003 har således gått miste om två tredjedelar av de tidigare kollegornas löneökningar, eftersom de endast kompenserats för inflationen.

I december år 2003 var hel inkomstrelaterad sjukersättning i genomsnitt 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön, 11.063 av 22.800 kronor före skatt. I december 2016 hade ersättningen minskat till att i genomsnitt motsvara endast 39 procent, 12.708 av 32.800 kronor (beräknad utifrån löneökningar 2016). Det innebär att den inkomstrelaterade ersättningen redan har förlorat en femtedel av sitt relativa värde. I kronor räknat innebär det att de med inkomstrelaterad hel sjukersättning får i genomsnitt 3.200 kronor mindre i månaden än om ersättningen räknats upp med lönerna, genom ett inkomstindex.

  • Indexeffekten – att prisbasbeloppet används som index minskar sjukersättningens värde
  • De med inkomstrelaterad hel sjukersättning har sedan år 2003 kontinuerligt fått en betydligt lägre ersättning, mätt som andel av genomsnittslönen
  • Ersättningen har sedan år 2003 minskat med en femtedel i värde från 49 till 39 procent
  • Källa Skatteverket, Försäkringskassan, samt egna beräkningar

 

Garantiersättningen har också förlorat en femtedel i värde

För dem med garantiersättning ser utvecklingen ut på samma sätt som för dem med inkomstrelaterad ersättning. I december år 2003 var hel garantiersättning på 7.720 kronor, motsvarande 34 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. I december 2016 var hel garantiersättning 8.860 kronor och motsvarade då endast 27 procent av genomsnittslön. Garantiersättningen har således förlorat en femtedel av sitt relativa värde, och ger motsvarande 2.600 krononor mindre i månaden än om ersättningen räknats upp med ett inkomstindex.

Försäkringskassans beräkningar hamnar långt under genomsnittslöner

Vad gäller den inkomstrelaterade sjukersättningen är Försäkringskassans egna beräkningar av en så kallad antagandeinkomst en annan viktig orsak till att ersättningen ofta hamnar långt under aktuella lönenivåer. Försäkringskassan beräknar en antagandeinkomst baserad på historiska inkomster. I december år 2003 beräknades antagandeinkomsten för de med hel inkomstrelaterad ersättning till i genomsnitt 11.063 kronor, vilket endast motsvarade 49 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön.

De inkomster som ligger till grund för beräkningen består ofta av andra inkomster än de senaste helårslönerna, till exempel sjukpenning. Dessutom beräknas antagandeinkomsten som ett genomsnitt av tre tidigare inkomstår. Givet att lönerna ökar varje år, är det näst intill omöjligt för en individ att få 64,7 procent i ersättning för utebliven lön, den försäkrade får med andra ord redan från första utbetalningen en lägre ersättning än vad den sista årslönen indikerar. Denna effekt förklarar nästan lika mycket av de låga ersättningarna för förlorad arbetsinkomst som valet av index gör.

På lång sikt minskar sjukersättningens värde allt mer

Så länge arbetsmarknadens löneökningar överstiger inflationen kommer indexeffekten fortsätta att urholka värdet av sjukersättningen. Om löneutvecklingen utvecklas på samma sätt som den gjort sedan år 2003, kommer de som då var 30 år och beviljades inkomstrelaterade hel sjuk-ersättning att vid 65 års ålder i genomsnitt få en ersättning som endast motsvarar 27 procent av arbetsmarknadens genomsnittslön. Hel garantiersättning skulle med samma utveckling då motsvara 19 procent av genomsnittslönen.

Slutsatsen är tydlig; en ersättning som inte indexeras med löneutvecklingen fungerar inte som en inkomstbortfallsersättning, utan borde kallas vid sitt rätta namn, till exempel grundtrygghetsersättning.

 

  • Indexeffekten urholkar sjukersättningen allt mer på lång sikt, om utvecklingen fortsätter
  • minskar den inkomstrelaterade ersättningen ned till 27 % av genomsnittslönen på l.s.
  • och garantiersättningen minskar då till 19 % av genomsnittslönerna.
  • Källa Skatteverket, Försäkringskassan, samt egna beräkningar

 

Skatterna ökar skillnaden ytterligare mellan sjuka och de som arbetar

Skillnaderna mellan de med lön respektive sjukersättning förstärks med ”jobbskatteavdragen”, vilka innebär att kroniskt sjuka med sjukersättning får betala betydligt mer i skatt på samma inkomstnivåer än arbetstagare. Sverige är sannolikt det enda land i världen som i praktiken har en ”straffskatt” för sjuka och arbetslösa, vilket är effekten av ”jobbskatteavdragen”.

På samma inkomstnivåer betalar de med sjukersättning uppemot 70 procent mer i skatt än vad en person med arbetsinkomst gör. Som exempel fick de med hel garantiersättning i december 2016 före skatt 106.320 kronor per helår. Skatten för dem var då cirka 22.500 kronor (skattetabell 30), samtidigt som arbetstagare endast betalade 13.224 kronor i skatt på arbetsinkomster på samma nivå. Den kroniskt sjuke med hel garantiersättning betalade alltså 70 procent mer i skatt och hade 6.985 kronor kvar att leva på i månaden efter skatt.

Sammantaget ökade inkomstgapet dramatiskt mellan år 2003-2016

År 2003 var skillnaden mellan lön och inkomstrelaterad hel sjukersättning i genomsnitt 106 procent före skatt och 91 procent efter skatt. Skatten minskade då alltså skillnaderna, så som ett skattesystem normalt fungerar. År 2016 hade gapet före skatt ökat markant till 158 procent, men efter skatt hade gapet ökat ännu mer, till 161 procent. Skillnaderna blev alltså ännu större efter skatt.

Istället för att som tidigare ha en utjämnande effekt ökar skatten idag inkomstskillnaderna mellan inkomster på de här nivåerna. Skatterna gör alltså fattiga med sjukersättning relativt sett ännu fattigare.

 

  • Index och Skatteeffekten
  • År 2003 fick löntagare i genomsnitt ut 91 procent mer efter skatt än de med inkomstrelaterad hel sjukersättning, år 2016 hade gapet ökat till 161 procent.
  • Källa Skatteverket, Försäkringskassan, samt egna beräkningar

 

I kronor räknat betalade de med inkomstbaserad hel sjukersättning i december 2016 i genomsnitt 2.993 kronor i månaden i skatt, medan en löntagare betalade 1.994 kronor, alltså 1.000 kronor mindre i skatt på samma inkomstnivå. De med inkomstbaserad hel sjukersättning betalar således 50 procent mer i skatt jämfört med arbetstagare. På lägre inkomstnivåer är skillnaderna ännu större – uppemot 70 procent som i exemplet ovan.

Att de som tjänar minst betalar mest i skatt strider mot tanken på skatt efter bärkraft och innebär att Sverige delvis har ett regressivt skattesystem, som i de här fallen ökar istället för att minska klyftorna. Sverige är sannolikt unikt i det här avseendet. Vi har uppenbarligen fått nya Pomperipossaskatter.

© Micael Kallin 

 

 

Sveriges skattesystem är unikt – det ökar klasskillnaderna!

 

 

Exempel på vad olika grupper betalar i skatt (tabell 30) på 109.700 kr, vilket motsvarar vad en person med hel garantiersättning får i ersättning år 2017. Sjuka och arbetslösa betalar mest!

 

Källor:

Försäkringskassan

Skatteverket

Medlingsinstitutet

SCB

och egna beräkningar