Okt 182012
 

Ingves skärper motsättningarna och förvirringen om bankens politik

  KOMMENTAR av Micael Kallin

Riksbanksdirektionens motsättningar har i och med Riksbankschefens debattartikel i SvD idag nått en ny dimension. Undertecknad delar banken SEB’s syn: ”Riksbanken (majoriteten) har under senare tid på bred front – i tal och debattartiklar – försvarat sin flexiblare tillämpning av inflationsmålet mot bakgrund av behovet av att även värna den finansiella stabiliteten. Ett annat tema är att förenklade modeller inte kan fånga en komplex verklighet (känga mot minoriteten/Svensson). Ingves är normalt inte villig att signalera i förväg vad banken ska göra, men skrivningarna i artikeln låter knappast som en centralbankschef som är på väg att sänka räntan.”

Stefan Ingves

Motsättningarna har eskalerat

De tydliga motsättningarna inom Riksbankens direktion har eskalerat sedan de uppstod för ett par år sedan. På den ena sidan står direktionens två mer kunniga och akademiskt tunga ledamöter, Karolina Ekholm och den internationellt erkände penningpolitiske forskaren Lars E O Svensson. De två har under lång tid förespråkat en lägre ränta än majoritetens fyra ledamöter, med Riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen. Många kallar därför minoriteten för ränteduvor – det är dock fel och infantilt att ge dem den benämningen. De två är snarare ränteaktivister än duvor, i ett motsatt ekonomiskt läge skulle de sannolikt agera tillsynes som räntehökar, men skulle även då främst vara aktivistiska penningpolitiker.

Riksbankens huvuduppgift är att verka för stabila priser, det är av Riksbanken uttryckt som att inflationen ska ligga runt 2 procent. Enligt Lars E O Svensson implicerar förarbetet till Riksbankslagen att banken även ska ta hänsyn till sysselsättningen, det skulle då innebära att banken har ett dualt mål, som i till exempel USA. Den tolkningen är dock Svensson synnerligen ensam om.

Konfliktens kärna

Den öppna konflikten inom Riksbanken består i huruvida reporäntan även ska användas till att motverka hög skuldsättning hos framförallt hushållen för att motverka en skuldkris och i synnerhet en fastighetsbubbla. Här menar minoriteten i direktionen att dels föreligger det inte en för hög skuldsättning, dels är räntan inte ett lämpligt vapen för att bekämpa en situation med för hög skuldsättning.

På den punkten ger Stefan Ingves minoriteten delvis rätt: ”Reporäntan är dock inte det bästa verktyget för att hantera svenska folkets skuldsättning. Men det är ett verktyg som Riksbanken har och vars olika effekter jag och mina kolleger måste ta hänsyn till. Ju mindre som görs på annat håll för att minska riskerna med hög skuldsättning, desto mer faller på penningpolitiken. I dag finns ju få andra verktyg som kan användas för att effektivt hantera de här riskerna. Till dess att effektiva verktyg är på plats kan jag inte blunda för de konsekvenser som kan uppstå om vi behåller en alltför låg reporänta under en lång tid.”

 

Svensson och Ekholm är i minoritet inom banken men i majoritet inom ekonomkåren

Svensson och Ekholm har stöd för sin linje av externa tunga ekonomer som till exempel professorerna Lars Calmfors och Assar Lindbeck, som till undertecknad uppgett att han skulle ha röstat som Svensson. Lars Calmfors hävdade för en tid sedan i Dagens Nyheter att det var i en intervju av undertecknad med Lars E O Svensson, även den i DN, som var början på den alltmer infekterade debatten: ”Meningsskiljaktigheterna speglar två olika synsätt som finns också internationellt. Enligt det ena ska styrräntan sättas enbart i syfte att uppnå prisstabilitet och stabilisera konjunkturen. Enligt det andra synsättet ska räntepolitiken även främja finansiell stabilitet, alltså motverka en alltför snabb kreditexpansion och en alltför stor uppgång av fastighetsspriserna. Det kan innebära att räntan sätts så högt att inflationsmålet underskrids och att arbetslösheten överstiger sin jämviktsnivå. Motsättningarna illustrerades mer än tydligt i en DN-intervju med Svensson (10/8). Ett av citaten måste tolkas som kritik av bristande kompetens hos direktionens majoritet. I ett senare DN-inlägg (7/9) skriver emellertid Svensson att han aldrig menat ‘att nuvarande direktion saknar tillräckliga kunskaper’ utan bara önskat ‘en noggrannare diskussion om beslutsalternativen’.”

Lars Calmfors lika kritisk som Svensson mot Riksbankens majoritet

I sin DN-kolumn framförde Lars Calmfors även långtgående kritik av direktionens majoritet: ”Mötesprotokollen visar på en tydlig kvalitetsskillnad mellan minoritetens och majoritetens överväganden. Även med majoritetens prognoser skulle en lägre styrränta ha gett en bättre realekonomisk utveckling: inflationen skulle hamna närmare målet på två procent och arbetslösheten bli lägre. /…/ Svensson har vidare på grundval av existerande analyser hävdat att det inte finns någon bostadsprisbubbla i Sverige och att de realekonomiska kostnaderna av att försöka hålla tillbaka bostadspriserna och hushållens skuldsättning genom räntepolitiken är stora. Vill man påverka dessa variabler bör enligt honom i stället regleringsinstrument som bolånetak och amorteringskrav eller kapital- och likviditetskrav på bankerna användas. Majoritetens argumentation har varit mycket otydligare. Ibland har behovet av att ta hänsyn till finansiell stabilitet i räntebesluten poängterats, ibland har sådana överväganden sagts vara av bara marginell betydelse. Ett annat argument mot en lägre ränta har varit att den skulle verka med stor fördröjning (vilket faktiskt snarare är ett argument för än emot räntesänkningar). Svenssons analys av sambandet mellan utländska styrräntor och kronkursen (utifrån etablerad teori) har viftats bort med att den är ‘på en alltför hög abstraktionsnivå’.”

http://www.dn.se/ledare/kolumner/riksbanken-maste-bli-tydligare

Debatten är viktig 

Avslutningsvis antyder Calmfors att undertecknads intervju med Svensson kan ha föranlett bankens räntesänkning i september: ”Man kan ha synpunkter på hur trevlig samtalstonen varit mellan direktionsledamöterna. Men det avgörande är att den debatt som förts förmodligen tvingar alla ledamöter att höja nivån på sin argumentation. Antagligen har debatten också bidragit till förra veckans välmotiverade räntesänkning.”

http://www.dn.se/ekonomi/striden-som-splittrar-riksbanken

Riksbankslagen måste omarbetas

Förvirringen kring huruvida Riksbanken ska använda räntan för att motverka en för hög skuldsättning då en sådan föreligger är högst olycklig. Här måste fattas ett beslut. Sannolikt bör Riksbankslagen göras om för att reda ut dessa otydligheter, det gäller även frågan om huruvida banken ska ta hänsyn till sysselsättningen eller inte. Dessutom är det ytterst viktigt att klargöra Riksbanksstyrelsens roll vid utnämningen av bankens ledamöter.

Riksbankenfullmäktige måste utse ledamöter mer transparent – utan politiskt hänsynstagande 

Ekonomiprofessorn Hans Tson Söderström gick för en tid sedan till hårt angrepp mot riksbanksfullmäktige som han menade drev en politisk linje: ”Bakom låsningarna i direktionen finns dock ett förhållande av mer principiellt intresse. Två av direktionens ledamöter tillsattes så sent som vid det senaste årsskiftet. I samband med rekryteringen intervjuades Riksbanksfullmäktiges ordförande Johan Gernandt och uppgav då att han ‘letar efter någon som ansluter sig till den officiella räntebanan’. Han säger vidare att ‘de nya ledamöterna bör … stödja den penningpolitiska åsikten som majoriteten … har’. Därmed har Gernandt – såvitt jag kan förstå – brutit mot en fundamental regel bakom Riksbankens nya konstitutionella ställning: separationen mellan det politiska bestämda målet för penningpolitiken (att värna om prisstabilitet) och riksbanksledningens operativa självständighet. Genom Gernandts uttalanden måste de två nya ledamöterna veta att de blivit utsedda för att stödja ‘majoritetslinjen’ i direktionen. ‘Ompröva reglerna som styr finans- och penningpolitik’.”

Penningpolitiken är alldeles för viktig för att tillåtas vara otydlig. Frågetecknen kring banken och dess politik måste utredas och resultera i en tydligare lagstiftning. Sätt igång idag!

 

Läs även tidigare kommentar och lyssna där på Ekots Lördagsintervju med Lars E O Svensson.

http://www.publicnews.se/2012/09/22/2012-ars-viktigaste-ekonomisk-politiska-intervju/