Jan 102014
 

När inflationsmålet infördes i Sverige år 1995 var det för lågt satt (2 procent +/- 1 procentenhet) och gav inte utrymme för nödvändiga reallöneförändringar. Det stod klart redan då (vilket undertecknad skrev om i DN 1997. Dåvarande Riksbankschefen Urban Bäckström och kollegan Lars Heikensten försvarade dock i en DN-debattartikel inflationsmålet).

I spåren av finanskrisen har det av andra skäl blivit tydligt att det är viktigt att ha en större ränteflexibilitet än den nuvarande. All erfarenhet talar för behovet av ett fördubblat inflationsmål till cirka 4 procent (3-5 procent enligt DN-artiklen 1997.)

riksbanken_916413a-e1370903633297

Riksbanken anger på sin hemsida en efterkonstruktion till varför inflationsmålet sattes till just 2 procent:

”Sammantaget talar detta för att inflationsmålet bör vara lågt men positivt. Att det blev just 2 procent beror på att inflationen var ungefär 2 procent när inflationsmålet introducerades. Dessutom var detta i linje med inflationsmålen i andra industriländer.”

Sanningen är snarare att inflationsmålet hastades fram i spåren av kronraset och att nivån sattes till 2 procent var uteslutande inspirerat av Bundesbank (även om ett öga samtidigt fanns på Fed). Det är den version de ansvariga då gav i DN-intervjuer med undertecknad.

Positionerna är dock låsta i Sverige för att kunna få till en förändring av inflationsmålet. Å ena sidan en Riksbankschef som är besatt av hushållens skuldnivå, å andra sidan en finansminister som mot all kunskap försvarar ränteavdrag och som tidigare i praktiken avskaffade fastighetsskatten (samtidigt som den totala skatten på arbete är fortsatt internationellt sett mycket hög). Herrarna har förvirrat sig in i ekonomins och ekonometrins  labyrinter, där de inte förmår att se skogen utan endast träden, eller snarare kvistarna närmast näsan. Ekonomisk skolning hjälper inte blinda hönor.

Regering och riksdag borde lyssna på Paul Krugman som uttalat sig i frågan (liksom ekonomiprofessor Lars Calmfors), se  artikeln nedan. Tillsätt en utredning med till exempel Lars Calmfors och Cecilia Hermansson vid rodret. / Micael Kallin

 

———————————————————————————————–

”Det svenska inflationsmålet på 2 procent som Riksbanken har att uppnå borde höjas, anser ekonomiprofessor Paul Krugman.

Paul Krugmanskulle vilja se ett inflationsmål på det dubbla – 4 procent.

”2 procent ser ut att vara för lågt”, säger han vid Skagen Fonders nyårskonferens i Stockholm.

4 procent vore tolererbart och lämpligt, argumenterar den tidigare Nobelpristagaren.

Riksbanken borde samtidigt fokusera mer på att uppnå inflationsmålet snarare än att beakta risker kring bostadsmarknaden och hushållens skulder, anser Krugman. Ifall penningpolitiken skulle ha använts mot bubblan skulle det ha gjorts för flera år sedan, och även det är tveksamt, resonerar han.

Sverige flirtar med deflation och ser ut att ha en ekonomisk problembild liknande många andra västländer, enligt Krugman som därmed inte ger riktigt samma bild av Sveriges ekonomiska läge som den svenska regeringen gör.

”Sverige ser ut som övriga västvärlden”.

Affärsvärlden