Feb 182014
 
OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher kom till Sverige på tisdagen för att ge svar på 2014 års valfråga; hur förbättrar vi skolan?Schleicher betonade att det är viktigare att satsa på lärarens kompetens än på skolklasser med färre elever. Läraren är alltså viktigare än klasstorleken enligt Schleicher. Däremot hävdade han inte (åtminstone inte vad som framkommit) att läraren är den allra viktigaste faktorn för skolresultaten, alltså till och med viktigare än en jämlik skola. Det påstod däremot SVT’s studioreporter. Frågan är varför studioreportern fabricerade egna slutsatser, som dessutom ligger helt i linje med åsikterna hos den som beställt rapporten – den svenska regeringen.

TV4SVT

OECD skolrapport – SVT förvränger, TV4 nyanserar. Av Micael Kallin

Skolan, vården och privata företags vinstuttag ur välfärdssektorn är sannolikt de hetaste frågorna i höstens riksdagsval. Därför är det politiskt intressant att västvärldens ekonomiska samarbetsorganisation OECD har visat i flera så kallade PISA-rapporter hur resultaten i den svenska skolan kontinuerligt sjunker – år efter år.

På tisdagen redovisade OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher en snabbanalys av hur vi bäst återupprättar skolan. Rapporten har beställts av den svenska regeringen och är ett svar på den senaste katastrofala PISA-rapporten från december, som visade på rekordlåga svenska resultat.

Riksdagspartierna prioriterar olika när det gäller vad det ska satsas på för att återupprätta en skola där resultaten förbättras istället för att ständigt försämras. En jämlik skola med avskaffad skolpeng och stopp för vinstuttag är Vänsterpartiet fokus. Socialdemokraterna har istället länge betonat mindre klasser som en lösning på problemen.

Folkpartiet har tydligast av alla drivit frågan om lärarens roll som partiets huvudfråga. (FP) vill satsa på läraren genom kompetensutbildning, högre löner och fler karriärmöjligheter inom yrket. De övriga borgerliga partierna ligger i allt väsentligt nära (FP)’s linje. (MP) delar också i mångt och mycket de åsikterna, med undantag för betygsfrågan.

Det finns alltså tre huvudfokus, men med en betydande överlappning, för hur skolproblemet ska lösas. När OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher tillsammans med utbildningsminister Jan Björklund presenterar OECD-rapportens slutsatser är de förvillande lika Folkpartiets partiprogram. 

Att svenska skolresultat sjunkit både över tiden och i jämförelse med andra länder, ska enligt Schleicher bero på ”läraryrkets sjunkande status och hur skolans huvudmän valt att styra resurser. Till skillnad från högpresterande länder har Sverige enligt Schleicher prioriterat mindre klasser framför bättre lärare.”

Vi har ingen anledning att misstänka att Schleicher saknar integritet och att rapporten inte är hans eget verk, men ändå går det inte att låta bli att fundera över det som har utelämnats i rapporten. Den internationella forskningen visar relativt entydigt att klassammansättningen är betydligt viktigare för en elevs resultat än läraren. Om det pratas det tyst.

Gör ett tankeexperiment. Antag att du gått i de klasser du gjorde, men att du hade en av grannklassernas lärare istället för din lärare, vilken vi antar var mer kompetent och en duktigare pedagog än den andra läraren. Tror du att en sådan  lärarrokad hade påverkat dina utbildningsval senare i livet och att ditt yrkesliv då sett helt annorlunda ut? Sannolikt inte.

Antag nu att istället för att ha gått i den klass du gick i så gick du på en skola i ett område där de studiemotiverade eleverna för länge sedan bytt till andra skolor. De klasskamrater du då hypotetiskt gått tillsammans med hade problem med språket och kanske även läs- och skrivsvårigheter och presterade sannolikt även svagt i andra ämnen, men framförallt struntade de i skolan. Om du hade gått i den klassen, hur tror du att ditt liv och dina livsval sett ut då? Om ingen annan av eleverna hade gått vidare till universitet, hur stor tror du att sannolikheten är att du hade gjort det?

Det finns självfallet en stor skillnad mellan lärare, den erfarenheten har nog de flesta. Men faktum är att det finns en otroligt mycket större skillnad mellan elever, klasser och skolor. Man behöver inte vara speciellt begåvad för att förstå att det är viktigare att hamna i rätt klass, med duktiga och motiverade elever och föräldrar, än att ha lärare A istället för B. 

Och vad gäller frågan om klasstorlek finns det forskning som visar att betydelsen av mindre klasser kan vara kulturellt betingad. TV4’s reporter nyanserade OECD/regeringens-rapport genom att intervjua en annan forskare som gav en kompletterande bild – att storleken också har betydelse, i synnerhet i vissa skolmiljöer.

SVT gjorde tvärtom. Istället för att nyansera rapporten kom de med ett helt eget påstående om att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers studieresultat. Studioreportern verkar ha resonerat; eftersom läraren är viktigare än klasstorlek, så är läraren per automatik också viktigare än alla andra faktorer. SVT-logiken måste med andra ord vara följande: eftersom 2 är större än 1, så måste 2 också vara större än (bättre än/viktigare än) 3, 4, 5…

Det är en märklig logik. Det är också märkligt att regeringens rapport inte på något sätt ifrågasätts eller nyanseras. Kanske har reportern och studioreportern gått i Björklunds skola. Allra märkligast är dock att studioreportern går ännu ett steg längre i sin partiskhet och formulerar helt egna – felaktiga -slutsatser.