Mar 202017
 

Publicnews.se har i en serie artiklar granskat sjukersättningen. Resultaten har varit anmärkningsvärda och fått stor uppmärksamhet, vilken har ökat ytterligare genom att riksmedia följt upp våra artiklar med reportage.

 

Granskningen visar på flera allvarliga problem med sjukersättningen

 

Regeringen kan lösa problemen med sjukersättningen genom att

  • formulera ett vetenskapligt, långsiktigt mål, för antalet årligen beviljade sjukersättningar.
  • ge försäkringskassan i uppdrag att tydliggöra riktlinjerna vid handläggning av sjukersättningsärenden.
  • tillsätta en generaldirektör som värnar transparens, rättssäkerhet och likhetsbehandling.
  • säkerställa att ersättningen hamnar närmare lagstadgade 64,7 procent av utebliven lön, genom att tillåta att en försäkrads sjukpenninggrundande inkomst, SGI, används istället för antagandeinkomsten, om det är mer förmånligt för den försäkrade.
  • ändra lagen om aktivitets- och sjukersättning så att ersättningen kopplas till ett inkomstindex.

 

Socialförsäkringsministerns invändningar mot ett inkomstindex

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll hävdar i ett skriftligt svar att: ”det finns inga offentliga välfärdssystem som är kopplade gentemot löneutvecklingen. Inkomstpensionen ligger närmst till”. Det är ett motsägelsefullt svar. Vad Strandhäll alltså säger är att idag är endast pensioner kopplade till löneutvecklingen, genom ett inkomstindex. Det är en självklarhet. Varför skulle andra ersättningar, som normalt löper på mindre än ett år, kopplas till årliga index.

Det är välfärdssystem som omfattar många år, som pensioner och sjukersättning, som bör vara kopplade till index för att över tiden inte förlora sina relativa värden. Sjukersättningen betalas i genomsnitt ut i mer än ett decennium och är de facto en förtida pension och bör därför, liksom ålderspensioner, räknas upp med ett inkomstindex.

Strandhäll hävdar vidare att inkomstpensionen ”är ett system med en följsamhetsindexering som också innebär en broms i systemet”. Det stämmer att utformningen av index för pensioner har en inbyggd broms som är till för att balansera insättningar och utbetalningar inom det ”slutna” pensionssystemet som inte har några likheter med sjukersättningen. Att hänvisa till bromsen i pensionssystemet är således ett irrelevant argument. Strandhäll vet bättre; att skatter, som betalar bland annat sjukersättning, inte är öronmärkta.

Strandhälls svar om varför sjukersättningen inte kopplas till ett inkomstindex är uppenbarligen endast ett försök till att undvika att säga sanningen; att en inkomstindexering skulle bli mycket dyrare för statsfinanserna än dagens system. Istället för att undvika frågan och passivt se på hur sjukersättningen urholkas år för år, bör regeringen tillsätta en utredning om hur ett inkomstindex för sjukersättningen bäst kan utformas.

 

Sänkt skatt för dem med sjukersättning

Sjukersättningen drabbas dessutom av högre skatt än skatten för motsvarande arbetsinkomster. Det är hög tid att finansminister Magdalena Andersson utvidgar ”jobbskatteavdragen” till att gälla alla inkomster, och på så sätt sänker skatten för dem med lägst inkomster.

Ett steg i den riktningen togs efter den första artikeln i vår granskning av sjukersättningen [länk]. Artikeln, som även publicerades på Ekonomistas.se [länk], resulterade i att Vänsterpartiet krävde att regeringen höjer grundavdraget för dem med sjukersättning, vilket nu beslutats. Beslutet innebär att skatten sänks med cirka 1.500 kronor per år, motsvarande cirka 120 kronor per månad, för uppskattningsvis 340.000 personer med sjukersättning, under nästa år [länk]. Uppgörelsen är ett myrsteg i rätt riktning.

 

Generaldirektörens utrensningar

Idag råder en osund kultur på försäkringskassan som inte minst drabbar dem som ansöker om sjukersättning. Den senaste artikeln i vår granskning visade att handläggningen på myndigheten inte är rättssäker eller transparent [länk]. Sedan den nya generaldirektören Ann-Marie Begler började på myndigheten år 2015 har transparensen minskat även vad gäller myndighetens information om rättigheter för de försäkrade.

Ett stort antal informationssidor på myndighetens hemsida har rensats bort och ersatts med betydligt mer begränsad information, under förevändning att det förenklar. Resultatet är dock det motsatta. Den bristfälliga informationen försvårar för dem som avser att ansöka om ersättningar, eftersom deras rättigheter inte längre framgår lika tydligt som tidigare.

Generaldirektörens utrensning gäller inte bara information, utan även att en stor del av ledningen har bytts ut sedan Ann-Marie Begler tillsattes [länk]. Vad utrensningarna är ett uttryck för går det bara att spekulera om. Kanske är det endast fråga om en auktoritär ledares kontrollbehov. Det auktoritära och icke-transparenta styret är dock negativt ur ett demokratiskt perspektiv och drabbar de svagaste hjälpsökande allra hårdast.

 

Sjukersättningen är regeringens Carema

Sedan sjukersättningens införande har skandalrapporterna duggat tätt om det byråkratiska hafsverk som skapades under press att sanera statsfinanserna, utan någon närnmare tanke på dem som ersättningen var avsedd för. Sjukersättningen har blivit regeringarnas egen och eviga Caremaskandal.

Statsminister Stefan Löfven borde inse att hur de svagaste i samhället behandlas är en mätare på hans egen, partiets och regeringens moral. Hittills har regeringen inte lyckats visa att deras politik styrs av någon större moral i den här frågan. Om viljan finns, har Löfven, Strandhäll och Andersson ännu tid på sig att ändra relevanta lagar för sjukersättning och skatter innan valet år 2018. Idag finns det utrymme att handla på ett mer humant sätt och visa på lyhördhet, kurage och medmänsklighet.

PUBLIC NEWS SAMLADE GRANSKNING AV SJUKERSÄTTNINGEN [LÄNK]

Publicnews texter om sjukersättningen är så populära att de plagierats av riksmedia [länk].

© Micael Kallin

Nationalekonom och Journalist

Sorry, the comment form is closed at this time.