Okt 112012
 

Det är bara att beklaga att Anders Borg snöat in så mycket på bolagsskatten, säger Magnus Henrekson som träffade finansministern för första gången för 25 år sedan.

Professorn är förvånad över Borgs ordval om att bolagsskatten är ”den skadligaste av alla skatter” och att finansministern dessutom vill gå vidare med en fortsatt sänkning.

– Vårt budskap är att bolagskatten ska vara konkurrenskraftig, det vill säga på OECD-snittet på 22 till 24 procent. Sedan är det ägarskatter som är det viktiga. Och att man jobbar med båda dessa skatter. Men det har Borg inte sagt, till skillnad från andra Allianspartier. Men näringsministern verkar för svag relativt Anders Borg för att driva igenom frågan.

Det Henrekson föreslår är ny skattereform. Professorn är bergssäker på att förändringen kommer. Frågan är bara när.

– Sverige gjorde en skattreform 1990-91. Man kan tro att vi kom på det där själva, men så var det inte. Först genomförde Reagan en stor skattereform i USA och sedan Thatcher i Storbritannien, och sedan gjorde vi likadant fast lite mindre. ”Näringsministern verkar för svag” – Affärsvärlden.

 

——————————————————————————————————————————————————————————————

KOMMENTAR Idag fick jag först ett pressmeddelande från Aktiesparna, där de kräver sänkta kapitalskatter i stället för att satsa hela 16 miljarder kronor på sänkt bolagsskatt:

”Att beskatta kapitalvinster så högt som med 30 procent är internationellt starkt avvikande, när snittet i EU och OECD ligger på 12-13 procent. I Sverige sattes skatten till 30 procent genom skattereformen 1991; syftet var en likvärdig beskattning av kapital- och arbetsinkomster. 20 år senare är det dags att tänka om. Kapitalet är mycket flyktigare nu och kan lätt flyttas till förmånligare länder. Dessutom har den effektiva beskattningen på löneinkomster minskat väsentligt på grund av jobbskatteavdraget.”

Och lite senare, som av en händelse, kommer Näringslivs ekonomiprofessor, Magnus Henreksons kritik av regeringens stora satsningar på att sänka bolagsskatten. Istället vill Henreksson se sänkta kapitalskatter och att en ny skattereform ska sjösättas.

Vad kan vi annat gör än att hålla med Magnus Henreksson, vi har alltså själva redan skrivit:

Sänkt bolagsskatt bäst för Wallenbergs SEB

Bilden: Marcus ”Dodde” Wallenberg

KOMMENTAR

Det är självfallet bra med sänkt bolagsskatt till 22 procent, allra helst hade vi sett att den sänkts till 12 procent, för att då ha den lägsta nivån i Europa, eller varför inte till 0 procent. Nu är det tyvärr inte möjligt, eftersom vi måste ha skatteintäkter motsvarande de välfärdsambitioner vi har. Skatten måste alltså in, frågan är var och hur?

Fördelarna med att sänka just bolagsskatten är uppenbara. Det är en lättrörlig skattebasen som styr var företag förlägger sina investeringar och beskattar sina vinster. Förhoppningen är att en sänkning ska locka både svenska och utländska investeringar till Sverige och att redan etablerade svenska multinationella bolag väljer att beskatta sin vinst här. Det är positivt för företagen och bör därmed också ha en positiv effekt på sysselsättningen.

Samtidigt konstaterar Royal Bank of Scotland, RBC, att det framförallt är svenska banker som är vinnare om bolagsskatten sänks. ”RBC spår att de svenska storbankerna kommer att bli klara vinnare på om bolagsskatten sänks till 22 från 26,3 procent, som föreslogs på torsdagen av den svenska regeringen. Det framgår av en skriftlig kommentar från banken, publicerad på torsdagen. För SEB, som är den bank RBC spår kommer att tjäna mest på skattesänkningen, höjs vinst per aktie-estimatet med 15,7 procent för 2013 och 3,9 procent för 2014”, skriver SvD.

Vad är då syftet med skattesänkningen, är det att gynna Wallenbergs SEB eller sysselsättningen? Inget ont sagt om Wallenbergare, i synnerhet inte den ovan avporträtterade Marcus ”Dodde” Wallenberg, som är den svensk som främst bidragit till våra välmående företag och vårt välstånd. Men om det är sysselsättningen regeringen vill gynna, snarare än Wallenberg, tvivlar vi på att 16 miljarder kronor används bäst till sänkt bolagsskatt.

Vi tror som företagens egna organisationer, Svenskt näringsliv och Företagarna, att det ”finns mer effektiva åtgärder”. Eller som Leif Svensson uttrycker det för småföretagarnas Riksförbund; ”Sänkt bolagsskatt kommer inte att påverka arbetslösheten i Sverige”. I stället efterlyser företagarna en bred sänkning av arbetsgivaravgifterna och även slopad sjuklön för mindre företag. Sannolikt hade en bred sänkning av arbetsgivaravgifterna gynnat sysselsättningen mer, eftersom den kommer alla företag till del. En sänkning av bolagsskatten gynnar främst större företag, ofta med fler anställda utomlands än i Sverige.

Vi kan inte låta bli att notera att centerns Annie Lööf återigen efter lång tvekan hamnar fel i ännu en fråga, då hon byter fot och säger att hon tycker att skattesänkningen är ”helt rätt” – invändningarna och sin tidigare inställning till trots. Det naturliga hade varit att fortsätta att driva de mindre företagens krav, både av sysselsättnings- och partihistoriska, ideologiska, skäl. I de allra flesta ekonomiska frågor missar dock centerledaren målet, hon skujter från höften, och det kanske man kan göra om man har stor rutin, men det är just det hon saknar – liksom ekonomisk kunskap. Som belöning fick dock Lööf och småföretagarna ett investeringsbidrag som ska gynna investeringar i just små företag.

Så varför sänks då inte arbetsgivareavgifterna istället? Kanske beror det på att det skattemässigt finns en ”trade-off” mellan eget företagande och att vara anställd, något som till exempel SACO’s Gunnar Wetterberg uppmärksammat. Enskilda kan i många fall välja att ta ut ersättning via en egen firma istället för lön som anställd, därför kan inte de skattesatserna var allt för olika. Slutsatsen är att så länge Sverige har höga inkomstskatter måste även arbetsgivaravgifterna vara höga. Dessutom är bolagsskattens lättare att komma undan än vad det är att komma undan arbetsgivaravgifter och inkomstskatt, vilket är ytterligare ett skäl till att istället sänka den förstnämnda.

Oavsett orsaken till valet att sänka just bolagsskatten, har finansministern och hans departement ägnat många timmar till att räkna på dessa och andra frågeställningar. Och för en kameral finansminister väger då skatteintäkter tyngre än sysselsättning, vilket inte är den här regeringens paradnummer.

Borstett från att sänkt bolagsskatt sannolikt inte gynnar sysselsättningen i samma utsträckning som sänkta arbetsgivareavgifter, finns det också en direkt konkurrensproblematik med att tävla med andra länder om sänkt bolagsskatt. Frågan är också vad man tävlar om. För sambanden låg bolagsskatt och starkt tillväxt med högsysselsättning är inte på något sätt tydliga. Gör man en internationell jämförelse är det intressant att konstatera att USA är det OECD land med allra högst bolagsskatt, hela 39,2 procent. Och Tyskland har inte mindre än 30 procent. Samtidigt som krislandet Irland envisas med att ligga kvar på 12,5 procent. Dessa länder har olika förutsättningar, Irland lyckades locka till sig många internationella investeringar med sänkt skatt, vilket är något USA inte behöver locka med på samma sätt eftersom landet redan är den naturliga hemmamarknaden för många multinationella företag.

Även om det går att förklara olika länders val av nivå på bolagsskatten, går det inte med den allra bästa statistiska vilja att hitta ett samband mellan OECD-ländernas bolagsskattenivåer och sysselsättning. Det finns säkerligen ett starkare samband mellan skatt på arbete och sysselsättning!

Public News efterfrågar en arbetslinje istället för storföretagslinje!