Mar 182013
 

I mellanstadiets betyg är fem av tio ämnen praktiska. Slöjd, musik och bild väger lika tungt som svenska, matematik och engelska. Det skickar fel signaler till våra barn. Det är dags för skolan att lägga fokus på de ämnen som bäst förbereder eleverna för arbetsmarknaden och livet som demokratiska medborgare.

Bild131-e1350913203134-64867e8aec5562a5be94551f65754f16-210x150-6-nocrop-1

ANALYS Per Person

 

Många praktiska ämnen en kvarleva från en svunnen tid

Skolan har många uppgifter i samhället. Den kanske viktigaste handlar om att ge alla förutsättningar att bli självständiga demokratiska medborgare, en annan om att skapa rätt förutsättningar inför arbetslivet. För båda uppgifterna är kunskapen att läsa och skriva den absolut viktigaste för att lyckas. Utan förmågan att ta till sig information och texter eller att kunna uttrycka sig i tal och skrift är det i dagens samhälle i praktiken omöjligt att fungera på ett bra sätt. Även grundläggande kunskaper i matematik är viktigt för att ha möjlighet att göra olika val i livet.

 

Med tanke på svenskans och matematikens centrala roll i samhället är det förvånande att de ämnen som våra barn får sina första betyg i har en så praktisk inriktning. Istället för att lyfta fram de teoretiska ämnenas betydelse väljer skolan istället att göra hälften av alla betygsatta ämnen praktiska. På fullaste allvar ges i årskurs sex betyg i slöjd, bild, musik, teknik och gymnastik samtidigt som historia, geografi och samhällskunskap slås ihop i det så kallade SO-ämnet.

web.slöjd 003

(eleverna har ingen anknytning till artikeln)

Att hälften av de ämnen som eleverna får betyg i under mellanstadiet är praktiska är en kvarleva från en svunnen tid. Det speglar en världsordning när det fortfarande var möjligt för en stor del av befolkningen att sluta skolan efter nian och ändå få ett jobb, inte sällan med praktisk inriktning. Men dagens samhälle ser inte ut på det sättet. Även de jobb som skapas på företag med klassisk produktion har i allt högre grad teoretiska inslag.

 

Gör om svenskan till två ämnen

För att komma till rätta med de signalfel som vi har i dagens skola behöver vi tidigt öka undervisningstiden i svenska och matematik samtidigt som vi viktar ner de praktiska ämnenas betydelse. Detta kan göras på flera olika sätt. Ett förslag är att göra om den viktiga svenskan till två ämnen. Ett som lägger fokus på läsning och inlärning och ett som handlar om skrift och tal. Det skulle både ge svenskan en tyngre roll i skolan men också peka på de skillnader i kompetens som finns mellan att ta till sig information och att uttrycka sig.

 

Ett annat förslag är att minska de praktiska ämnenas vikt genom att slå ihop några av dem till ett gemensamt ämne. Slöjd och teckning skulle exempelvis kunna slås ihop till ett PO-ämne medan gymnastik och musik kan behållas i sin nuvarande form. För att ytterligare stärka den teoretiska profilen skulle SO-ämnena historia, geografi och samhällskunskap redan i sexan kunna vara enskilda ämnen med egna betyg.

 

Betygen är ett viktigt signalsystem

Det är viktigt att betona att betyg inte är det enda som har betydelse i skolan. Självklart är en bra undervisning det allra viktigaste. Däremot får vi inte underskatta det signalsystem som betygen utgör. Ytterst är betygsämnena det som skolan säger är viktigt. Och med nuvarande sammansättning är risken överhängande att inte betydelsen av de teoretiska ämnena når fram.

 

Den svenska skolan visar sjunkande resultat och har uppenbart svårt att följa med sin tid. Vi kan vi inte längre kompromissa med svenskans och matematikens helt centrala roll för framgång för både individer och samhälle. Det har blivit dags att också låta barnens betyg återspegla den önskade vikten. För vem har egentligen nytta av slöjd idag?