Nov 222012
 

Frankrike är problembarnet som tidigare glömts bort trots att det utgör den största risken för euron och Europa. Den här veckan har problemet med den fattige drömmaren uppmärksammats genom Moody’s sänkning av landets kreditbetyg och insikten kommer nu krypande – Napoleon är naken!

KOMMENTAR Micael Kallin

Frankrikes ekonomiska kristillstånd bekräftades i veckan genom att ratinginstitutet Moody’s meddelade att landets kreditratingen sänks med ett steg från den högsta nivån (Aaa), samtidigt som utsikterna är fortsatt negativa. Redan i januari i år gjorde Standard & Poor’s en liknande nedjustering av kreditbetyget. Och nu skriver Moody’s att de långsiktiga utsikterna för tillväxten påverkas negativt av flera strukturella utmaningar som den gradvisa försämringen i konkurrenskraften samt stelheten på arbetsmarknaden och på såväl som varu- som tjänstemarknaderna.

Och med en arbetslöshet på 13-årshögsta, handelsunderskott och hackande tillväxt är nu mer än hälften av väljarna missnöjda med den franska presidenten, François Hollande. Även internationellt, från bl a IMF, riktas viss kritik mot Hollande för bristen på strukturella reformer som skulle kunna förbättra konkurrenskraften.

Trots att det är Frankrike som kan bli tuvan som välter hela eurolasset har krisen i Frankrike tidigare hamnat i medieskuggan av övriga europeiska kriser. I veckans huvudartikel i the Economist uppmärksammas dock de franska problemen ordentligt.

Inte sedan 1981 har Frankrike haft en balanserad budget

När andra EU-länder har dämpat statens tillväxt har Frankrike istället låtit statens andel av BNP växa till 57 procent – den högsta nivån bland euro-länderna. Och som resultat av att statsbudgeten de senaste tre decennierna varken har balanserats eller gått med överskott så har statsskulden ökat från 22 procent 1981 till över 90 procent nu.

Samtidigt är näringslivsklimatet allt sämre, med stela arbets- och sönderreglerade produktmarknader. Skatterna är skyhöga och de sociala avgifterna högst i eurozonen. Som ett resultat stagnerar ekonomin och arbetslösheten är nu på mer än 10 procent och ungdomsarbetslösheten på katastrofala 25 procent.

Dålig konkurrenskraft  

Det stora problemet är att landets företag har förlorat i konkurrenskraft i skuggan av den gemensamma valutan. Problemet uppmärksammades häromveckan i en konkurrensrapport till den franska regeringen. Där framkom att Frankrike sedan 1990 har halverat sin världsmarknadsandel till endast 3,3 procent och exporterar i dag mindre än hälften av vad Tyskland säljer på världsmarknaden, även Nederländerna med knappt 17 miljoner invånare ligger i dag före Frankrike.

collage Micael Kallin

75 procent

Hollande har lovat att genomföra många av förändringsförslagen i konkurrensrapporten, men det är upp till bevis som gäller – presidenten har inte mycket trovärdighet vad gäller att vara en realist eller handlingskraftig.  Det är följaktligen symptomatiskt att presidenten infört 75-procentig marginalskatt och samtidigt höjt en rad andra skatter. Dessutom har han tagit udden av en redan beslutad nödvändig pensionsreform.

Hollandes oförmåga 

Om presidenten inte lyckas visa handlingskraft i det nödvändiga reformarbetet är det risk att dess förmåga att få ordning på ekonomin och att kunna delta i stödåtgärder för euron inte räcker till. Det franska ekonomiska och politiska kaoset riskerar att på allvar sätta punkt för kommande räddingsförsök av euron. Och samtidigt som presidenten inte på allvar tar i tu med interna problem,vägrar han dessutom att delta i diskussioner om hur mycket makt landet är villigt att ge upp för en europeiskt mer samordnad och hållbar finanspolitik.

Är det den omvittnade ”franska högdragenheten” som manifesteras i oviljan att diskutera Europas framtid och dess nödvändiga reformer och som slutligen ska stjälpa tidigare fransk-tyska politikers så stolta europaprojekt. Eller går det att väcka Hollande innan Europa faller in i en törnrosasömn? ‘Quem sabe’, som det heter på portugisiska.  

 

Våra tidigare kommentarer och analyser till det franska problemet.

http://www.publicnews.se/2012/07/30/charlemagne-euro-euphemism-the-economist/

http://www.publicnews.se/2012/10/15/hollandes-katastrofstart-socialdemokratin-behover-en-ny-blair/