Mar 152017
 

Interna utredningar på Försäkringskassan visar att det är stora skillnader i handläggares tillämpning av lagen och att handläggningsprocessen inte är transparent eller rättssäker för dem som ansöker om till exempel sjukersättning. Många handläggare tolkar lagstiftningen och föreskrifter på ett sätt som leder till extrema resultat.

Det finns handläggare som beslutar om fem gånger fler avslag än sina kollegor, för samma antal, likvärdiga ansökningar. Och det är 70 procent större risk att en ansökan om sjukersättning avslås i år än vad det var år 2014 – trots att lagstiftningen är densamma.

På försäkringskassans huvudkontor har de centrala avdelningarna olika syn på läget. Rättsavdelningen tar, lite överraskande, lätt på situationen med stora variationer i besluten. Personal på analysavdelning anser däremot att de stora variationerna innebär ett omfattande problem för rättssäkerheten. Samtidigt tröstar sig ledningen med att variationen mellan besluten minskade något i fjol – med ny ledning – och tycks blunda för de påtagliga skillnader som finns kvar.

De som ansöker om sjukersättning är värst utsatta för godtyckliga bedömningar

På Försäkringskassans analysavdelning borde de djupaste insikterna finnas om läget på myndigheten, det är ju trots allt där analyserna görs. I två interna, hittills opublicerade rapporter, finns det mängder av exempel på stora variationer i tillämpningen av lagen, mellan olika år, kontor och handläggare. Siffrorna i rapporterna är uppseendeväckande. Statistiken visar att utfallet för en ansökan påminner om roulette.

Inom Försäkringskassan finns det diametralt olika sätt att tolka bedömningsutrymmet och över tid är tillämpningen väldigt olika, därför är det ett stort problem med rättssäkerheten – hävdar en anställd i ledande ställning.

Det är framförallt ansökningar om sjukersättning som är utsatta för en handläggares bedömning. Bedömningar av rätten till sjukpenning är förvisso utsatta för ett snarlikt godtycke, men där har besluten tidsmässigt sett inte lika långvarig inverkan. Även arbetsskadeförsäkringen är utsatt för en stor bedömningsgrad, men där har variationerna varit mindre, eftersom ansökningar om arbetsskadeersättning tidigare avslagits nästan systematiskt.

Stora variationer i bedömningar av ansökningar

Tillämpning av lagstiftningen skiljer sig dramatiskt åt, inte bara mellan åren, utan även mellan handläggare i samma region visar statistik från år 2015. En handläggare gav 20 procent avslag på personers ansökningar för sjukersättning, alltså två av tio ansökningar fick avslag, medan en kollega gav 100 procent (!) avslag, alltså 10 av 10 ansökningar nobbades av den handläggaren. (Jämförelsen gäller handläggare med minst 10 slumpvisa ansökningar om sjukersättning inom samma region.)

Källa: ”Mer likvärdiga beslut inom sjukersättningen”. Intern rapport Försäkringskassan 2016:3. 

Diagrammet ovan visar den stora variationen inom och mellan regioner i antal avslag per handläggare (HL) vad gäller ansökningar om sjukersättning (SE). Variationen mellan handläggares avslag inom en region är som  minst 100 procent (!) mellan den mest restriktiva och den mest generösa handläggaren, som alltså beviljar dubbelt så många ansökningar jämfört med kollegan. Den största inomregionala skillnaden är 400 procent, mellan den mest restriktiva och den mest generösa handläggaren.

Det finns ingen transparens – säger en anställd med lång erfarenhet.

De sjuka kan vare sig förutse eller förstå besluten. Hur dessa skillnader kan vara lagliga är obegripligt mot bakgrund av likhetsprincipen, alltså kravet på att alla ska behandlas likvärdigt av förvaltningsmyndigheter som försäkringskassan. Likhetsprincipen finns inskriven både i europeisk och svensk rätt. I regeringsformen 1 kap. 9 § står det

Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet.

Högutbildade män och höginkomsttagare behandlas bäst av Försäkringskassan

Bedömningar av ansökningar för sjukersättning ska inte påverkas av till exempel den sökandes kön, utbildningsnivå eller inkomst (sjukpenninggrundande inkomst, SGI), men bedömningarna påverkas av dessa faktorer!

Om någon kan prata för sig, viker en del handläggare ned sig för det – enligt en person i ledande ställning på försäkringskassan.

Statistiken styrker det påståendet. Högutbildade män och höginkomsttagare får oftare sina ansökningar beviljade än andra. Flest avslag får lågutbildade och lågavlönade kvinnor. Allra störst skillnad är det mellan de med hög respektive låg sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Det är 20 procents större risk att de med låg inkomst får avslag på en ansökan om sjukersättning, jämfört med höginkomsttagare.

Många är väldigt sköra, och har varit sjukskrivna länge, om de får avslag på sjukersättning har de svårt att överklaga. Då tycker man synd om dem. De får inte alltid hjälp av läkare. Man hjälper dem att försöka få in alla intyg som går.

Det säger en intervjuad handläggare i rapporten ”Utredning och bedömning av sjukersättning ärenden” PM 2016:10. En annan intervjuad svarade, enligt samma rapport:

Högutbildade som söker vet hur de ska uttrycka sig, detta kompenserar inte systemet för fullt ut. /…/ Det är en klass- och könsfråga. Jag tror även det finns en etnicitetsaspekt.”

Handläggarna följer inte utredningskraven

Personal på försäkringskassan med god överblick av bedömningarna av sjukersättning känner oro över att många handläggare inte uppfyller de utredningsskyldigheter som finns för ansökningar av sjukersättning. Det kan till exempel bero på att handläggare drar fel slutsatser av bedömningen av en sökandes arbetsförmåga och att handläggaren då inte går vidare och fullföljer den utredningen som ska göras vid varje ansökan.

Det finns också en intern oro på kassan över att många handläggare inte klarar av att göra de svåra bedömningar som krävs när en sökandes arbetsförmåga ska prövas mot alla på arbetsmarknaden förekommande jobb. Det är till och med ett strängare bedömningskrav än vad Arbetsförmedlingen har.

De sjuka drabbas

Slutsatsen av de två rapporterna om lagtillämpningen, beslutsprocesserna och de stora variationerna i bedömningarna är att situationen är i det närmaste bedräglig. Att det är de sjuka som får betala priset för Försäkringskassans godtyckliga handläggning är uppenbart. Det är märkligt att vare sig jurister eller politiker reagerar mer högljutt på godtycket på Försäkringskassan.

Socialförsäkringsministern Annika Strandhäll är tillfreds med situationen enligt skriftligt svar på frågor om sjukersättningen och gläds sannolikt över förra årets låga antal beviljade sjukersättningsansökningar, endast 8.868, trots att regeringen sagt att den accepterar 18.000 nybeviljade sjukersättningar per år.

Strandhälls tacksamhet kan riktas till den nya generaldirektören Anne-Marie Begler som pressat ned antalet nybeviljadesjukersättningar och redan sparat in mer än 10 miljarder till statskassan på Försäkringskassans godtyckliga bedömningar. Frågan är hur läge godtycket på Försäkringskassan tillåts fortsätta innan politikerna agerar.

©Micael Kallin, 

Nationalekonom och journalist