Nov 232012
 

Vår kommunikation sker allt mer på internet samtidigt som traditionella medier trängs undan. Det finns dock en befogad oro att en ökad personalisering av sökmotorer och sociala medier skapar en åsikts- och informationsmässig isolering av människor. I efterdyningarna av det amerikanska valet så har debatten om så kallade filterbubblor blivit alltmer aktuell.

Kommentar Alfred Askeljung

Möjligheten att samla in information om människors internetvanor ökar också möjligheten att anpassa den information de får se. Därmed skapar internetanvändarna bubblor av filtrerad information som kan visa sig svåra att sticka hål på om utvecklingen fortsätter. Det är denna kokong av anpassad information som har fått benämningen ”filterbubblan”, som både innebär en kunskapsisolering och exkludering.

“Nya undersökningar från Stanford och UCLA pekar på en revolution när det gäller medievanorna i USA. I stigande utsträckning stänger amerikanerna sig inne i åsiktsfållor där de uteslutande umgås med likasinnade, oavsett om det handlar om politik, miljö, djurskydd, vapenlagar eller religion

[…]

Se till exempel på den amerikanska klimatdebatten. Trots att tusentals vetenskapliga rapporter slår fast att klimatförändringarna är en människovållad realitet, så tror bara 30 procent, en knapp tredjedel av amerikanerna, att det är sant.”

Citatet ovan är från Sydsvenskan den 5 november som målar upp en bild som kan tyckas skrämmande, men änå tyvärr verkar stämma. Polariseringen av amerikanska väljare tycks öka i takt med att personaliseringen av nyhetsflödena tilltar.  Även the Economist tar upp problematiken med faktamässig isolering kopplat till republikanernas oförståelse för sitt sviktande väljarstöd. Bilden av obildade eller felinformerade amerikaner kan tyckas schablonartad men verkar i det här fallet stämma. Därtill tjänar det som ett tydligt exempel på problemen med informationsanpassning. Det blir omöjligt att skaffa sig en korrekt bild av världen när du bara får höra det du redan vet är sant. När din tillrättalagda världsbild, i stället för att brytas mot vedertagen sanning, blir bekräftad kan resultatet bli mer dramatiskt än förlorade val. Applicerad på områden som sjukvård skulle filterbubblan kunna bli direkt livsfarlig.

Ett tecken i tiden är att morgontidningen Berlingske i Köpenhamn ska börja med personalisering av framsidan av sin tabletutgåva, där nyheter som tidningens algoritmer tror att läsaren är intresserad av ges ökad exponering. Personliserade algoritmer styr redan vilka nyheter, vilka åsikter och vilka människor som ges utrymme på din version av Google och Facebook. Följden av detta kan vara att människor i framtiden mycket väl kan bli isolerade i snäva kretsar av åsikter och nyheter som bekräftar förutfattade meningar. Exemplena ovan visar att detta till viss del redan har börjat hända.

“Software is going to eat the world”

Citatet är från den framstående Silicion Valleybaserade riskkapitalisten Marc Andreessen och anspelar på hur alltfler mänskliga verksamheter blir uppkopplade. Detta verkar stämma. Enligt .SErapporten Svenskarna och Internet 2012 så använder 89 procent av svenskarna internet. Hälften av treåringarna är vana surfare och internetanvändningen bland redan aktiva användare verkar fortsätta öka. Konsekvenserna av att informationsflöden styrs på sätt som är svåra för användarna att påverka riskerar att bli allvarligare i takt med att vi blir mer beroende av nätet. Allt detta visar att debatten som nu förs både är viktig och angelägen. En åsiktsmässig isolering kan i värsta fall utmynna i social och politiskt dito och orsaka alienation mellan grupper och människor som tidigare kunde kommunicera bra med varandra. En minskad allmäntillit i samhället vore en klar förlust för alla invånare och det vore därför av intresse att se till att denna dystra framtidsskildring inte materialiseras.

Överdriven rädsla?

Jag vill trots allt invända mot de som endast spekulerar om en framtid i den ofrivilliga personaliseringens bojor. Faktum är att vi i egenskap av användare alltid har möjlighet att styra vilken data vi ger till nätet och ofta även hur den kan utnyttjas av olika portaler. En ökad medvetenhet om hur exponerade vanliga användare är har lett till starka krav både direkt till företag och via politiska initiativ om större transparens i hur privat information hanteras. Det visar att utvecklingen inte är deterministisk utan faktiskt kan styras, både via marknadskraften bakom upprörda konsumenter och användare och på demokratisk väg med regleringar och lagkrav.

Man kan även jämföra dagens föränderliga medialandskap och informationsförflöde med förhållandena på nittonhundratalet . Idag kan nya företeelser som exempelvis Public News startas med väldigt små medel och alltmer information tillgängligörs via alltfler kanaler nästan dagligen. Under förra århundradet var nyhetsflödena starkt kontrollerade av ett fåtal stora tidningar och nyhetskanaler, betänk att Sverige endast hade en tv-kanal fram till 1969. Trots oron för filterbubblan så är jag ändå övertygad om att möjligheten att tillgodogöra sig information från olika perspektiv är större idag än någonsin tidigare. Det är upp till oberoende och fria medier att se till att så fortsätter vara fallet.