Mar 122017
 

Allt färre får rätt till sjukersättning, det som tidigare kallades för sjukpension. År 2016 beviljades endast 8.868 personer sjukersättning, det visar nya siffror från Försäkringskassan. Det slår med råge regeringens förväntningar på myndigheten. Regeringen har ställt som krav att fram till år 2020 får i genomsnitt maximalt 18.000 personer per år nybeviljas sjukersättning.

1,8 miljarder kronor i besparing

Genom att bevilja sjukersättning till färre än hälften av vad regeringen kräver, sparade Försäkringskassan i fjol in drygt 1,8 miljarder kronor åt regeringen – på ett år (i det beloppet ingår retroaktiv ersättning till nybeviljade för tiden tillbaka till tre månader innan ansökan om sjukersättning). I december år 2016 var sjukersättningen i genomsnitt 9.208 kronor per månad brutto och 110.493 kronor på ett år, för samtliga med sjukersättning oavsett nivå eller typ av sjukersättning.

 

Antalet personer med nybeviljade sjukersättning minskar snabbare än vad regeringen förväntar sig

källa: Försäkringskassan samt egna beräkningar för prognos

 

De som nybeviljas sjukersättning är i genomsnitt 53 år och 9 månader gamla, om de behåller ersättning till pensionen blir tiden med sjukersättning i genomsnitt 11,3 år. Det betyder att redan 2016 års låga antal nybeviljade sjukersättningar över tiden ger en besparing på cirka 12 miljarder kronor jämfört med om regeringens antal på 18.000 nybeviljats ersättning.

Om antalet nybeviljade sjukrersättningar fortsätter att ligga på samma nivå som år 2016 under hela perioden fram till år 2020, som regeringens regleringsbrev gäller för, så kan generaldirektören Ann-Marie Begler spara in närmare 50 miljarder kronor åt statskassan.

 

Ovetenskapliga mål

Om Begler dessutom fortsätter att minska antalet som nybeviljas sjukersättning i samma takt som hittills då skulle antalet minska till knappt 3.000 personer år 2020, vilket endast motsvarar antalet årligen diagnostiserade i  MS och Parkinsons. Om nollvisionen för trafikskadade nås och läkemedelsindustrin lyckas bota progredierande sjukdomar, ja då hägrar siffran noll som ett mål.

Den svåra frågan att svara på är hur många som utifrån arbetsförmågan bör beviljas sjukersättning. Att svaret är godtyckligt är uppenbart om man tittar till det årliga antalet personer som beviljats sjukersättning, vilket legat mellan 8.000 till 68.000 personer sedan år 2004, med stora årliga variationer. Den långsiktiga trenden går dock tydligt nedåt.

Vilken nivå som är långsiktigt realistisk att sätta som tak för antalet nybeviljade finns det förvånansvärt lite forskning om. Frågan är om det över huvudtaget finns några vetenskapliga beräkningar bakom regeringens mål på maximalt 18.ooo nybevlijade personer. I så fall skulle Beglers ha gått för långt då hon nekat drygt 9.000 personer sjukersättning  av regeringens mål på 18.000 personer år 2016.

 

Regeringens avsiktliga och lyckade rekrytering

Regeringen är nog mer än nöjd över det låga antalet nybeviljade med sjukersättning och rekryteringen av Ann-Marie Begler, som tillsattes år 2015 som generaldirektör för Försäkringskassan, tidigare med bakgrund på Skolinspektionen och Rikspolisstyrelsen.

Hon syns och hörs. Och är inte rädd för konflikter. Ann-Marie Begler har gjort Skolinspektionen till en maktfaktor. Som överdirektör på Rikspolisstyrelsen gjorde hon sig känd för sina hårda nypor – var tidningsrubrikerna om Begler då hon bytte från Polisen till Skolans värld.

Försäkringskassans Generaldirektör Anne-Marie Begler utsedd av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll

 

Begler har dragit fram som en ångvält inne på kassan och bytt ut en stor del av ledningen, som alla nu slåss om att vara bäst i klassen och få Beglers gunst. Begler i sin tur söker socialförsäkringsminister Annika Strandhälls och regeringens gunst, och vem vet, förr eller senare blir det en regeringsombildning och dessförinnan finns det säkert en prova-på-plats som statssekreterare.

 

En opportunistisk politik

Begler och Strandhäll vet, liksom finans- och statsministrarna Magdalena Andersson och Stefan Löfven, att personer med sjukersättning kan de behandla nästan hur som helst. De har inga starka språkrör, vare sig inom politiken eller journalistiken – det är utvecklingen för den gruppen ett tydligt och tragiskt bevis på.

Den krympande skara som beviljas sjukersättning får redan från början mindre än hälften i ersättning av sin tidigare lön. Sedan urholkas värdet år för år. Sedan år 2003 har värdet av sjukersättningen minskat med en femtedel, jämfört med lönerna på arbetsmarknaden. Dessutom betalar de med sjukersättning 50-70 procent högre skatt än vad arbetstagare gör på samma inkomstnivåer. På vilket sätt det är rättvist och värdigt kan man fundera över.

Att sjukersättningsfrågan är politiserad och att de med sjukersättning är stigmatiserade, om det råder det inget tvivel. Frågan är varför det är mer rätt att en frisk person får till exempel en 30 procentig ränterabatt på sina bostadslån än att till exempel en trafikskadad person som är förlamad får en rimlig sjukersättning, som den försäkrade normalt sett redan har betalt skatt för?

Att politiken inte bygger på vetenskap, moral eller medmänsklighet framgår med all önskvärd tydlighet. Alliansen och nu Socialdemokraterna med (MP), behandlar dessa medmänniskor så illa som samhällsklimatet medger, genom en cynisk och opportunistisk politik. Det är den tragiska slutsatsen och den är viktig att förstå. För först då går det också att förstå och förutse den framtida politiken. Tyvärr är det en insikt som förskräcker.

se även http://www.publicnews.se/sjuka-far-knappt-39-procent-av-genomsnittslonen-i-sjukersattning/

©Micael Kallin

(Journalist och Nationalekonom, med bakgrund på Finansdepartementet och Konkurrensverket, samt som regeringens SOU-utredare)

[citera gärna Public News, ange  Public News eller Micael Kallin som källa]

 

 

Källor

Försäkringskassan

Ekonomistas

Egna Beräkningar