Okt 212012
 


Ett amerikanskt företag avlyssnar, bandar och registrerar dina samtal och meddelanden, spar dina bilder, kodar var du befinner dig vid varje tillfälle, samt kartlägger hela din vänskapskrets, dina vanor och vad du gillar och inte gillar. Helt lagligt – för svenska regeringen har inga planer på att stoppa verksamheten. Reaktionen i Sverige på 1970-talet: blodiga kravaller på gatorna och starka politiska motsättningar.

KRÖNIKA Micael Kallin

Reaktionen 2012: Ingenting. Tystnad. Politisk tystnad – samtidigt med folkets gillande av det moderna företaget. Vad har hänt med vårt medvetande under tre decennier, har vi blivit dummare rent av?

Länge har det varit ett mysterium för undertecknad hur det är möjligt att så pass många helt obekymrat viker ut sina liv och sin personlig information om vanor, yrke, utbildning, familj, vänner och bekanta, med mera.

Det är mycket svårt att tro, omöjligt rentav, att något större antal av dessa välvilligt hade gett bort all denna och framtida information om sig själva i en marknadsundersökning – inte ens mot betalning. Hur mycket hade du krävt i ersättning för att ge bort all din information? Alltså den information som du och din familj idag välvilligt ger bort gratis. ”Inte ens för en miljon”, hade du säkert svarat innan du kände till och blev förledd av FB, eller hur?

Trots det lägger allt fler ut mer och mer information om sina liv vad gäller både glädjeämnen och motgångar, som sjukdomar. Och obekymrat delar många med sig om vad de gillar eller inte, tummen upp, tummen ned – ofta flera gånger om dagen – och helt gratis. Facebook tar välvilligt, men säkert förvånat emot all denna gratisinformation. Det enda vi vet helt säkert är att FB, aktieutvecklingen till trots, tjänar stora pengar på allt som du sprider gratis. Själva skrattar de säkerligen hela vägen till banken, och då inte endast över intäkterna, utan även över vår dumhet.

Det enda vi inte vet är hur informationen kommer att missbrukas. Däremot kan du vara säker på, att förr eller senare kommer den information du obetänksamt spridit omkring dig att används på ett sätt som du inte hade förutsett och inte uppskattar – om du nu ens får reda på det.

Efteråt det att ”bomben briserat” förundras man alltid över hur det var möjligt att så många kunde bli lurade och det skrockas över ”dumskallarna” och de lättledda. ”Hur kunde de vara så dumma som inte lyssnade på varningssignalerna och investerade i it-aktier med skyhöga värderingar med p/e-tal uppemot 35.”  Efteråt förbyts ‘vi’ ofta till ‘dem’.

Och ett historiskt ständigt återkommande exempel är frågan ”hur kunde tyskarna vara så dumma och lättledda på 30- och 40-talen”. Det ju helt obegripligt att det gick att förleda nästan ett helt folk – anser de allra flesta idag. Och hur kunde så många rösta igenom euron, undrar nog också många idag.

Och hur kunde det samtidigt som planerna på euron smiddes ske ett folkmord mitt i Europa? ”Hur kunde de vara så lättledda och naiva” de holländska FN-soldaterna, undrar nog många idag. De lät 8.000 män dö mitt ibland oss, nu, här i vår tid. Men ”han sa ju att han inte skulle göra något illasinnat” Mladic i Srebrenica – den där varma högsommardagen 1995. ”Vi trodde bara på den information vi fick, hur skulle vi kunna förutse det som hände”, har det hetat.

Dessa historiska händelser skulle aldrig kunna hända idag – eller hur? För idag är vi mer upplysta och mindre lättlurade. Men tyvärr verkar det vara precis tvärtom. Aldrig tidigare har en så stor del av världsbefolkningen gett bort information på ett sätt som idag. Och aldrig tidigare har så mycket information samlats in om oss och människor kartlagts så i detalj – i synnerhet inte av privata företag, helt utom insyn och kontroll.

Aldrig tidigare har media haft en sådan makt över oss, som TV och internet, har idag. Att vi blir mer manipulerade och styrda är uppenbart, men frågan är om vi inte också har blivit mer lättlurade rent av. Håller vi på att bli kollektivt dummare, då det mesta huvudsakligen sker på ytan samtidigt med att den djuplodade läsningen och det kritiska tänkandet eroderar. Det gäller dock inte dig och dina närstående förstås.

Utvecklingen med den eskalerande insamlingen av fakta och förytligandet sker inte bara i mindre utvecklade länder med en lägre bildningsnivå. Nej den pågår här och nu, med  kartläggning av dig och mig. Men de flesta av oss är övertygade om att informationen aldrig kommer att användas emot oss. Aldrig någonsin. För här inträffar det inget ont. Det finns inga cyniska amerikanska företag mer. Hallelujah!

Men åtminstone i Storbritannien händer det. Det beskrivs i skrivande stund, av SVT’s excellenta ”Dokument utifrån”, om hur tabloiderna där ofta samlar in nyheter på olaglig väg alternativt betalar för dem, och till och med använder dessa för att påverka regeringens politik.

Det gäller som bekant tidningar med ägare som Murdoch, som hjälpte ingen mindre än Tony Blair till makten. Det gick så långt i Storbritannien att ingen vågade kritisera Murdochkoncernen. Företaget blev maktfullkomligt genom sitt informationsövertag, på ett sätt som nästan är omöjligt att föreställa sig. Men så skulle självfallet aldrig FB utnyttja information. Det vet vi. I alla fall inte här.

För det kan inte hända här, i synnerhet inte mot dig eller mig. Och även om det händer har de flesta av oss inget att dölja, resoneras det obetänksamt och dumt.  Men nu är de flesta inte bara aningslösa, utan har dessutom gjort sig till talesmän för FB: ”Har du inte FB, hur menar du då?” ”Har du inte skapat en FB-sida för din produkt eller tjänst, varför inte då?” undras det med en grimas.

Facebook som naturlag

Facebook har utvecklats till en naturlag i mångas medvetande – tanken är att alla måste ha FB och helst lämna så mycket information om sig själva som möjligt. Och det gör vi. Samtidigt som företaget tacksamt samlar in all denna information, använder den för egna syften, säljer den och lagrar den – för andra, framtida men ännu okända, syften.

Nu är det dock inte bara FB utan dessutom Google, som samlar in, om möjligt, än mer långtgående information via ditt internetagerande, dina mail, sökningar och shopping, etc.  Google skrattar garanterat också hela vägen till banken över hur de kunde få all den informationen – helt gratis.

En ensam student håller dock emot

Men är det då verkligen ingen som reagerar. Jo, som säkert många av er har hört så engagerar sig åtminstone Max Schrems, en österrikisk juridikstudent, mot FB genom Europe v. Facebook. Schrems vill inget mindre än att FB tvingas att följa Europeiska lagar om personlig integritet.

Det hela började med att Schrems krävde att FB skulle ge ut den personliga information som företaget hade samlat om honom – han fick tillbaka inte mindre än 1.200 sidor med detaljerad information om sig själv.

Schrem blev chockad då han insåg att FB sparat ALL information och mycket mer där till. Företaget registrerar även information om var exakt användaren befinner sig och kategoriserar information som till exempel sexuell läggning och dessutom spar de dina bilder. Hur många sidor tror du att det finns om dig?

Men gör det då något, vem orkar bry sig? Ingen tycks det, bortsett från en ung österrikisk student. Som av en händelse kommer han från landet som närde en av historiens största demagoger. Från Sverige kom han inte, men det är inte så konstigt, för här kan ju inget ont hända. Det vet vi.

In i framtiden med George Orwell

Är det inte märkligt att ingen mindre än George Orwell verkar gå igen med 1984 och ”storebror ser dig” och att han samtidigt influerar till nyspråk i politiken, inte minst hos de svenska moderaterna med dess chefsideolog i ”fredsministeriet”. Orwell verkar ha bivit populär, en trend i tiden rentav. Hans karaktärer i Djurfarmen anses goda och är på modet idag.

För bara några decennier sedan skrämdes man med Orwell’s skräckscenarier, idag verkar de nästan ha blivit en förebild. Kan förklaringen till det vara så enkel att vi alla har blivit lite korkade som skänker bort information och att låter oss luras av Orwellsk nysvenska i politiken.

Se på videon från Washington Post och läs texten om åtminstone en som lever i en svunnen tid och försöker att hålla emot och glöm sen inte att göra en tummen upp på din FB-sida.

http://www.washingtonpost.com/business/economy/facebook-privacy-targeted-by-austrian-law-student/2012/10/19/45a38efc-e70c-11e1-936a-b801f1abab19_story_1.html

  One Response to “Facebook och Google skrattar åt dig”