Apr 012017
 
Privatiseringen inom skolan har lett till betygsinflation, elevsegregation och sämre lärartäthet, skriver Per Molander i en ny ESO-rapport. Bakgrunden är ett av efterkrigstidens mest förödande beslut i Sveriges riksdag – beslutet om det fria skolvalet år 1992. Det lät vackert, valfrihet – rätten av själv välja skola. Det visade sig dock att valfriheten innebar att högutbildade föräldrar väljer bort att deras egna barn ska beblandas med ”dåliga elever”. ”Dålig elever” innebär i sin tur ofta invandrarbarn i 1:a, 2:a eller 3:e generation eller som idag, uppemot 30 procent av en klass med nyanlända. Alltså barn som antingen bor i segregerade områden eller som har bristande utbildningsbakgrund eller brister i svenska språket och ännu oftare föräldrar med dessa ”brister”. Om det inte gällde de högutbildade föräldrarnas egna val, utan andras val, då skulle säkert de högutbildade föräldrarna fördöma de segregerade skolvalen som rasism. Men det är en annan historia.

 

Ask och Bildt bakom Sveriges mest förödande politiska beslut

Det var dåvarande skolminister Beatrice Ask (M) som 1992 lanserade valfrihetsreformen med Carl Bildt som statsminister. Sedan dess har det gått fullständigt utför för den svenska skolan. I ärlighetens namn beror de försämrade resultaten inte endast på det fria skolvalet, utan kan också till viss del förklaras av den förändrade elevsammansättningen, det vill säga större andel ”invandrarbarn”, med sämre förkunskaper själva och inom familjen. Betygsinflation, elevsegregation och sämre lärartäthet förklaras i det närmaste uteslutande av det fria skolvalet. Att skolan dessutom kommunaliserades år 1989 med Göran Persson (S) som pådrivande skolminister har gjort det ännu svårare att få styrning på skutan.

År 2002 uppmärksammades för första gången problemen på allvar med omfattande statistik över elevsegregeringen i SVT’s Dokument Inifrån i programmet ”skola mot skola” (vilket också kunde ha haft titeln elev mot elev eller klass mot klass). Huvudperson i dokumentären var dåvarande skolborgarrådet Jan Björklund (L) som ivrigt försvarade de felsteg som gjorts.

En annan blint troende var Dagens Nyheters Peter Wolodarski, som i en ledare ifrågasatte alla uppgifter som visade på att valfrihet leder till segregation:

”Man kan inte lita på ”Dokument inifråns” uppgifter om effekterna av betygsintagningen, trots att programledaren upprepade frasen ”ökad segregation” ungefär 100 gånger.”,

skrev Wolodarski då, år 2002. Wolodarski hade fel – statistiken över att det fria skolvalet leder till ökad segregation visade sig tyvärr stämma även i Sverige, och ännu mer idag. Det vet Wolodarski, därför upprepar han inte längre dessa falska dimridåer. Som ung, okänd och liberalt troende ledarskribent kunde Wolodarski agera i sin egen värld och ta lätt på sanningen, som äldre, ansvarig utgivare och chef för DN’s ledarredaktionen måste dock chefen hålla sig närmare sanningen och då går det inte längre att fly budbärares obehagliga bud med anklagelser om lögn.

 

Ångerfulla liberaler

Idag är till och med dessa två liberaler, Björklund och Wolodarski, mer modifierade i sina bedömningar, jämfört med deras tidigare laissez-faire åsikter i frågan. Idag använder sig Björklund av gammal sosse-jargong ”alla ska få samma chans”. Björklund och hans parti Liberalerna vill förstatliga skolan – som ett första steg. Även Lärarnas Riksförbund, Vänsterpartiet (som tillsammans med S drev igenom kommunaliseringen), Feministiskt Initiativ och Sverigedemokraterna anser att kommunerna inte klarat av att upprätthålla kvaliteten i skolan och att ansvaret för skolan därför bör återföras till staten.

Det finns de som hävdar att det är för svårt att förstatliga skolan och vem vill förbjuda fritt företagande, alltså friskolor, resonera de. Privata skolor ska inte förbjudas, det vore på gränsen till kriminellt, och de har heller aldrig varit förbjudna, inte ens innan skolpengens införande. Däremot kan verksamheten inte få skattepengar. Vilken sann liberal kan anse det vara rätt att ge privata företag skattepengar, i synnerhet vad gäller företag med verksamhet som leder till ökad segregation, betygsinflation, lägre lärartäthet och sämre resultat, kan man undra. Att skattefinansiera en sådan verksamhet är helt enkelt rena vansinnet.

Nyligen publicerades ESO-rapporten ”Dags för omprövning – en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet” som ger förödande kritik, inte minst vad gäller privatiseringen av skolan [länk]. Rapportförfattare är den erfarne och respekterade Per Molander, vars slutsatser inte kan förkastas med enkelhet ens av liberalt religösa. Molanders slutsatser om skolan ligger nära de resonemang som förts här på PN. 

Public News har sedan tidningen grundades bedrivit en aktivistisk journalistik i skolfrågan och haft ett speciellt fokus på skolan genom en egen sakkunnig skribent på området samt en redaktör som engagerat sig i frågan, undertecknad, genom bland annat ovannämnda SVT-dokumentär och i artiklar här på PN [länk]. Tidningen Dagens Arena har publicerat en intervju med Molander, som vi citerar ett sammandrag av nedan. Läs också Björn Elmberants kommentar, där han konstaterar att ingen av de ledande redaktionerna har tagit upp Molanders rapport, det är både märkligt och skrämmande [länk].

 

© Micael Kallin

 

Ur Dagens Arena:

Privatiseringen inom skolan har lett till betygsinflation, elevsegregation och sämre lärartäthet, skriver Per Molander i en ny ESO-rapport.

Privatiseringen inom offentlig sektor har inte gett önskade effekter såsom ökad effektivitet, bättre kvalitet eller lägre kostnader. Det menar Per Molander, bland annat tidigare generaldirektör på Inspektionen för socialförsäkringen och expert på förvaltningsfrågor, som skrivit en rapport för den statliga kommittén ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.

I skolan kan man exempelvis se försämrade resultat, en kraftig betygsinflation, en sjunkande lärartäthet och en ökande skolsegregation till följd av privatiseringen och kommunaliseringen. Per Molander anser därför att skolan bör förstatligas och att de privata skolorna och skolvalet avskaffas.

Och allra viktigast är det förstnämnda.

– Det viktigaste kravet är att staten tar sitt fulla ansvar. Med nuvarande system går det inte att realisera de mål vi har för skolan om en sund kunskapsutveckling och likvärdighet över hela landet, säger han.

 

Skolvalet leder i sin tur till en ökad skolsegregation och betygsinflation.

– Dels finns en självselektion genom att barn till föräldrar med längre utbildning och högre inkomster är överrepresenterade i de privata skolorna, dels selekterar uppemot hälften av de privata skolorna själva aktivt, i strid med regelverket. Dessutom väljer man att placera skolorna strategiskt. Det fria skolvalet leder också till betygsinflation, eftersom betygen är skolornas huvudsakliga konkurrensmedel.

Valfriheten har en kostnad som måste vara med i kalkylen. Dessutom kan man säkerställa en viss valfrihet inom ramen för en offentlig skola.

Per Molander säger vidare att privatiseringen inte fungerar på en kvasimarknad som skolan.

– Skolorna får en viss ersättning, oavsett vad den faktiska kostnaden är. Det innebär att om någon hittar på en produktivitetsförbättrande åtgärd, så kommer det inte påverka priset. I stället går pengarna till vinst. Vi kan exempelvis se att privata skolor har en lägre lärartäthet.

Räcker det inte då med att ställa krav på en viss lärartäthet?

– Det är knappast görligt att lagstifta om en lägsta lärartäthet, därför att kraven på lärartäthet ser så olika ut i olika ämnen. Det handlar heller inte bara om antalet lärare utan också lärarnas kompetens och erfarenhet. Dessutom har man ett övervakningsproblem.

Per Molander tycker inte att hans förslag är drastiska. Snarare är det Sveriges nuvarande system som särskiljer sig från många andra länders. Dessutom är majoriteten av svenska folket skeptiskt eller negativt inställda till privata inslag i skolan.

Men valfriheten vill väl de flesta ha kvar?

– Frågar man om det är bra med valfrihet, så kommer förmodligen de allra flesta svara ja, för valfrihet låter bra. Men jag menar att man måste presentera hela bilden. Är det bra med segregation? Är det bra med betygsinflation? Då får man ett annat svar. Valfriheten har en kostnad som måste vara med i kalkylen. Dessutom kan man säkerställa en viss valfrihet inom ramen för en offentlig skola.”

Källa: ESO-rapport: Avskaffa fria skolvalet och återförstatliga skolan – Dagens Arena