Okt 172012
 

 

Av Elizabeth Walentin

Rond 2 av Obama mot Romney är nu avklarad, och kvällens vinnare var Obama. Romney gjorde också en bra insats, och faktum var om han hade mött samma Obama som i den första presidentvalsdebatten så skulle han vunnit lätt. Men nu var det en mycket vassare Obama på scenen. Obama var mer ”på” jämfört med första debatten, mer medveten om sitt kroppsspråk och redo med snabba repliker.
Men efter Obamas sega och trötta framträdande förra gången—och efter mycket mer förberedelse inför ikväll– är man inte så förvånad att det gick bra för Obama den här gången. Men här är fem saker som faktiskt överraskade mig under presidentvalsdebatt #2:

1. Town-hall-format blev bortglömt.
Som jag skrev för CNN Sverige är det viktig att vara empatisk och knyta känslomässiga band med frågeställaren om man ska vinna retoriskt i ett town-hall-format. Men gång på gång glömde kandidaterna och moderatorn att det faktiskt var en vanlig medborgare med riktiga problem som ursprungligen ställde fråga. Romney och Obama var alltid noggranna att fråga efter personens namn, men deras svar var inte särskilt personliga och interaktionen med publiken var begränsat. Istället lade de mycket mer tid att ta konfliken med varandra. Om man tittar på tidigare presidentvalsdebatter som använder town-hall-format (särskilt den första mellan Bush-Perot-Clinton) så ser man en helt annan kontakt med publiken.

2. Millimeter-rättvisa blev plötsligt viktigt.
Särskilt Romney tappade mark i början av många svar genom att bråka med moderatorn om tids- och debattregler. Det är inte den person som får mest sekunder i svarstid som blir vinnare för TV-tittarna därhemma. Istället ger Romneys beteende ett intryck att han inte vill svara på frågan, eller inte har släppt ilskan över en tidigare fråga.

3. Moderatorn tog rollen som ”fact-checker”.
Det var redan en diskussion på gång efter den tidigare presidentvaldebatten (med en sömnig Jim Lehrer) samt vicepresident-debatten (med en Martha Raddatz med några ledande frågor) om hur stor roll moderatorn borde ha. Men nu gjorde moderatorn Candy Crowley faktakoll mot Romney mitt under debatten– i en fråga om Libyen och Obamas påstående i Rose Garden. Det var ett moment som överraskade både kandidaterna och publiken. Räkna med mer snack om moderatorens roll och neutralitet framöver.

4. Kina fuskar.
Vi fick höra om och om igen från Romney under debatten att Kina ”fuskar” och ” inte spelar enligt reglerna”. Ett påstående som fick många att höja ögonbrynen när han sade det under förra debatten, och nu var Obama redo med en bra replik. Men Romney tog upp det vid flera tillfällen under kvällen. Varför Kina blev hans största fiender är svårt att fatta. Med det luktar rätt xenofobiskt att ge såna svepande påstående om ett stort och komplext land som också råkar vara en av USAs största handelspartner.

5. Det blev en riktig fajt.
Om man skulle kalla Romney för ”trevligt” och Obama för ”trött” efter den första debatten, kan man nu kalla dem båda för arg. Konfliktnivån var hög och ibland var det riktigt obekvämt att ser hur kandidaterna bråkade och pratade i munnen på varandra. Det var också synd för att relativt få i publiken fick ställa sin fråga när kandidaterna fastnade i konflikt omkring vissa punkter. På gott och ont, har man kommit långt från debatten mellan Gore och Bush i 2000—när de båda sade ”jag håller med dig” om och om igen.