Sep 222012
 

 

Lars E. O. Svensson är en av dom 6 mäktiga kvinnor och män som fattar ett av dom viktigaste besluten i den svenska ekonomin. När Riksbankens direktion sätter reporäntan bestämmer dom indirekt också över svenskarnas arbetslöshet, priser och boendekostnader. Svensson har sen länge varit en oppositionell riksbanksdirektör, en så kallad ”ränteduva”, som i motsats till ”hökarna” vill ha lägre ränta. Han anser att majoriteten i bankens ledning genom att sätta för hög ränta skapar onödigt hög arbetslöshet. Lars EO Svensson intervjuas av Tomas Ramberg. En envis fågel: Duvan Lars EO Svensson. – Ekots lördagsintervju.

 


———————————————————————————————————————————————————————————————

 

KOMMENTAR

I Sverige är arbetslösheten cirka 7,8 procent och i USA 8,1 procent. ”I USA anses det att vara ett problem, men inte i Sverige”, säger vice riksbankschefen Lars E O Svensson, i en mycket klargörande intervju av Ekots erfarne Tomas Ramberg. Det enda som irriterar i intervjun är att Ramberg, mot bättre vetande, kastar bort tid på att fråga om sådant som Lars E O Svensson inte har makt att bestämma över. Det skulle istället vara intressant med ett ännu längre resonemang om varför inte arbetslöshetsfrågan anses som ett stort samhällsproblem i Sverige, på samma sätt som tidigare.

Ramberg pekar på det absurda i att Riksbankens direktion inte är överens om tolkningen av hur den finansiella stabiliteten ingår i deras penningpolitiska uppdrag. Svensson svarar lugnt och pedagogiskt, att deras egen utredning visat att det inte finns några prisbubblor på bostadsmarknaden, och även om det vore på det sättet, så är inte räntan det rätta medlet att råda bot på det.

Svensson får utveckla vilka effekterna är av den för låga inflationen som orsakats av den för höga räntan. Och återkommer till sin egen undersökning som visar att i genomsnitt har inflationen varit 0,8 procent för låg under den senaste 15-årsperioden, vilket motsvarat cirka 40.000 personer arbetslösa i onödan – i dagsläget rör det sig om cirka 50.000 personer.

Ramberg refererar till DN-intervjun gjord av undertecknad i augusti med Svensson, där denne förklarade den misslyckade räntepolitiken med att majoriteten saknar adekvat utbildning och dessutom feltolkar uppdraget och därmed har de inte lyckats att hålla räntan på rätt nivå. Svensson har därefter försökt att modifiera dessa uttalanden något, men står ändå vid sina ord. Ord som retat upp den förre Riksbankschefen Urban Bäckström, som säkerligen själv hade omfattats av Svenssons kritik. Kritiken har stört Bäckström mer än den felaktiga politiken som de facto har hållit 10.000-tals personer arbetslösa i onödan.

Det sägs många kloka och upplysande ord av Svensson, en informativ penningpolitisk lektion. Samtidigt är det hela mycket tragiskt, att hans internationellt erkända kompetens inte fått större inflytande över besluten. I stället är det okunskap och dogmatism som styr Riksbanken idag – med ökad arbetslöshet som följd. Även om Riksbanksledamöterna självfallet är välutbildade och yrkeserfarna ekonomer går det tyvärr inte att komma fram till någon annan slutsats än den som Svensson har uttalat – att majoriteten saknar rätt kompetens.

Det är naturligt, men ändå beklagligt, att Svensson har backat något från sin tuffa kritik av Riksbanksmajoriteten. Men dem som är satta att granska Riksbanken ska däremot inte backa i sina frågeställningar om den för höga räntan och arbetslösheten. Och det gör de inte heller. De flesta berörda journalister läser överhuvudtaget inte protokollen och ställer sålunda inte några djuplodande frågor. Det finns alltså inga frågor att backa från eftersom de sällan har ställts. Som ”svenskar mitt i livet” saknar många uppenbarligen en djupare förståelse för samhällsproblem. Det är en tragisk effekt av vårt segregerade samhälle, och det är en möjlig förklaring till varför arbetslösheten inte ses som samma stora problem här som i USA. Journalistkåren brister i sin politisk-ekonomiska granskning i allmänhet och den penningpolitiska i synnerhet.

Passa därför på att lyssna på årets hittills viktigaste penning-politiska intervju – i public service radion.

  4 Responses to “Årets viktigaste ekonomisk-politiska intervju”